Om bloggen sociologi på gymnasiet

2013-04-30 09.54.52Sociologi på gymnasiet!

Först av allt, på denna blogg gäller principen ”sharing i caring”. Låna friskt, testa, inspireras och utveckla materialet. Sedan blir jag glad om ni lägger en kommentar eller skicka ett mail till mig. Du som lärare eller student är också välkomna att gästblogga om ni vill dela med er av era favoritexempel och uppgifter.”

Följ gärna bloggen på facebook ”sociologi på gymnasiet” eller om du är sociologilärare så går du med i gruppen ”sociologilärare på gymnasiet”

Att undervisa i sociologi

Sociologi på gymnasiet ska enligt mig ska vara en kurs för alla som är nyfikna på det som är annorlunda och okända i samhället – eller, för den delen vill belysa vardagliga men samtidigt välkända företeelser i ett större perspektiv. Eleverna ska få lära sig sociologiska teorier om hur genus, etnicitet och klass påverkar vår och andras bild av oss själva och omvärlden. De får lära sig att använda sociologiska metoder som enkäter, intervjuer och fältobservationer. Som lärare vill jag belysa och visa hur samhället fungera och se samhällsförändringar genom att finna starka exemplen ur aktuell samhällsdebatt men också med hjälp av populärkulturen som exempel från skönlitteratur, musik och film.

En hjälp i att finna de starka exemplen i din undervisning!

Att efter ett år undervisat gymnasister i sociologi så har det varit något av det mest spännande och roliga jag har gjort. Ett ämne som berör deras vardag och kan ge en mer fördjupa förståelse i de flesta viktiga strukturella frågor som exempelvis könsroller, etnicitet och klass. Frågor som tidigare har varit viktiga i samhällskunskapen men tiden till fördjupning i sociologiskt teori och forskning har lämnat en känsla hos mig som lärare att sociologiska frågeställningar berörs allt för ytligt.

Sociologin är ett ämne som det berör det personliga; min roll som människa i detta komplexa samhälle vi lever i. Sociologin problematisera den kulturen vi är en del av, hur vi socialiseras till specifika attityder och  utifrån detta försöker forma sin unika identitet. Ett identitetsskapande som gymnasieeleven är mitt i. I denna skärningspunkt mellan det välbekanta och till synes obegripliga finns utmaningen och den lustfyllda med att undervisa i sociologi.

När undervisningen är som bäst så kan i det närmaste magi uppstå i klassrummet; när diskussionen utmanar, ifrågasätter och utvecklar elevernas kunskaper om det samhälle vi lever i. För att oftare uppnå detta behöver man som lärare starka exempel som leder in diskussionen till sociologisk forskning, teori och begrepp.

Den pedagogiska och didaktiska utmaningen

Svårigheten att beröra och väcka intressen för sociologiskt teori som ofta kan te sig abstrakt när den förutsätter att eleven/studenten har en kunskap om olika sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden samt också hur dessa förhållanden har förändrats över tid. Till detta kan även läggas ett krav på att kunna hantera ett akademiskt språk både att läsa samt använda i text och tal.

Vanligtvis har de flesta 17- åringar lite erfarenheter om andra sociala förhållanden än de som de själva vuxit upp i. Kort sagt gatan där hemma och grundskoleklassen. Likaså är tidsperspektiven dagens elever gick på förskolan vid 9/11 och var ca 10år när vi hade maktskifte senast. Att med den förförståelse hos eleverna så blir en genomgång Max Webers teori kring den protestantiska etiken och kapitalismens uppkomst minst sagt abstrakt. Eleverna tittar med tomma blickar på min Powerpoint, några passa på att lägga sig på bänken, andra går in på Facebook och jag har förlorat dem för längesen. I lektionens sluttamp är tristessen total och i ett sista desperat försök när jag sen länge tappat all struktur så spelar jag en”fattig bonddräng” för att illustrera vad som kännetecknar den protestantiska arbetsmoralen. Exemplet är klockrent, välbekant och tydligt, Se själva….

Står där, fattig bonddräng, invid himmelens port,
lite rädd och ledsen för de synder jag gjort.
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss.
Herren Gud i himlen är väl missnöjd förstås.

Men då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit!
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit.
Därför, fattig bonddräng, är du välkommen här.
Därför, fattig bonddräng, ska du vara mig när.

Jag räddade inte mitt lektionshaveri men nästa lektion så småsjöng eleverna en fattig bonddräng och det vara relativt enkelt att ta upp Webers teorier igen.  Så detta är mitt försök att samla de starka exemplen som kan levandegöra det till synes abstrakta begrepp och teorier inom sociologin.

2 responses to “Om bloggen sociologi på gymnasiet

  1. Pingback: Kolla upp sociologipagymnasiet.se | Magister Larsson·

  2. Pingback: #blogg24 Det omvända förhållandet – när eleverna får mig att se strukturer | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s