#blogg100 Våld

Våld som situation!

#blogg100 inlägg96 2017

En av de mest matnyttiga boktipsen som jag har att bjuda på är  David Wästerfors essä om våldsforskning i Libers BeGreppbart-serie.

img_3389Våld kan vara lika påtagligt som en framrusande pansarvagn och lika flyktigt som ett ögonkast.
Den här boken är en essä om hur framför allt fysiskt våld har uttolkats av forskare och tänkare.
Fyra synvinklar begrundas: våld som situation, våld som specialitet, våld som politik och våld som berättelse. Adlibris

En essä i tiden

I min kriminologiundervisning men även i samhällskunskapen så har denna lilla översikt fått mig att fördjupa och elevernas diskussioner om våld. Vilket har varit behövligt under det senaste halvårets många fall av terrordåd och gängrelaterade skjutningar. Jag har också lånat ut boken till eleverna när de jobbar med sina fördjupningar som ofta handla om olika slags våldsbrott.

David Wästerfors dela upp sin bok utifrån fyra utgångspunkter.
1) Våld som situation
2) Våld som specialitet
3) Våld som politik
4) Våld som berättelse
Dessa delar har beröringspunkter med varandra med varandra och Wästerfors utgångspunkt är ett situationellt perspektiv där våld ska förstås försök något som måste förstås utifrån sammanhanget och situationen. Det är ju också detta situationella som är mest nytt för mig och därmed intressantast,

Våld och sociala kategorier: Ett situationellt perspektiv

David Wästerfors inleder sin essä med att problematisera hur vi gärna koppla samman vissa sociala kategorier med våld. När samhällsvetare talar om våld som inte är statligt legitimerat som exempelvis polisära ingripande och krigshandlingar tenderar vi letar efter bakomliggande faktorer som kön, etnicitet och klass. Och rent statistiskt är fysiskt våld mot person definitivt vanligare hos socialt och ekonomiskt marginaliserade yngre män. Samtidigt så är våld även inom denna kategori något ovanligt. En slumpvis vald ung man från ett socialt utsatt område är sannolikt inte våldsam, och om han är det så är han det troligen inte hela tiden. Som exempel har jag under tre år arbetat i rättspsykiatrin med en patientklientel som i allmänhet var dömda för flera våldsbrott och ibland mord. I väldigt liten grad  upplevde jag under min tid som skötare våldsamma situationer.

David Wästerfors resonerar kring våld i sina vitt skilda former som en örfil, knuff, ett övergrepp och ett krig så kan vi se kategorier som sällan associeras till våld som medelklassungdomar på studentklubb, tjejer på fritidshem, dementa på vårdboende och barn på förskolor.

Våld uppstår inte ur ingenting

Så konstatera David Wästerfors med utgångspunkt i Randall Collins att våld finns inom hela samhället. Samtidigt är våldshandlingar relativt ovanligt för att våld är ansträngande, riskfyllt, socialt kostsamt och oftast ett ineffektivt sätt att lösa konflikter. Våldshandlingar uppstår inte ur ingenting utan ska förstås som något uppstår i specifika situationer. De konfrontationer som innefattar våld är trots allt något rätt så ovanligt och speciellt även i till synes våldsamma miljöer.

Detta visar han genom att referera till Randall Collins våldsforskning, mer om denna inom kort.

One response to “#blogg100 Våld

  1. Pingback: #blogg100 Från skitsnack till våld | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s