Att jämföra olika perspektiv på etnicitet
#blogg100 inlägg 77 2017
Frågor som utgångspunkter som utgångspunkt på etnicitet
Igår gjorde jag en sammanfattning om etnicitet och etniska grupper utifrån Hanna Wikström (2009) essä Etnicitet som ingår i Libers serie.beGreppbart. Idag hur etnicitet går att tillämpa i undervisningen genom jämföra d tre mest centrala perspektiven på etnicitet, essentialism, social konstruktivism och postkolonial teori. Men först har jag formulerat några viktiga frågeställningar.
Diskussionsfrågor
- Hur skiljer vi på etnicitet och kultur?
- Går det att tala om etnisk tillhörighet utan att relatera det till andra etniska tillhörigheter?
- Hur förändras etnicitet utifrån sitt sammanhang i tid och rum?
- Hur formas din etnicitet utifrån hur du utformar den i relation till din omgivning?
- Hur är etniciteten relaterat till andra sociala kategorier som kön, ålder och klass?
- Hur är etnicitet relaterat till hur människor exkluderas eller inkluderas i ett samhälle?
- Hur är etnicitet relaterat till makt och maktresurser?
Tre synsätt på etnicitetsbegreppet
De tre mest centrala perspektiven på etnicitet, essentialism, social konstruktivism och postkolonial teori. Där essentialismen är ett synsätt då människor föds in i en etnicitet som exempelvis svensk. Vilket skiljer sig gentemot Socialkonstruktivism är du inte svensk utan blir det genom socialisationsprocessen. Det tredje synsättet postkolonialism är mer kritiskt mot själva etnicitetsbegreppet. Då de företrädare för denna teori menar att etnicitetens betydelse övervärderas när det gäller minoriteter som exempelvis människor från arabländer medan betydelsen av etnicitet undervärderas hos majoriteten med svenskt eller västerländskt ursprung.
Så här går jag ställt upp perspektiv i en tabell som utgår från samhällsvetaren Hanna Wikström (2014) uppdelning i beGreppbart: etnicitet. Jag främst bearbetat språket till mer gymnasienivå.
Exempel på företrädare för perspektiven
Dessa tre perspektiv presenteras ofta i läroböcker som ansiktslösa. Hanna Wikström ger några exempel som Ex. Edward Said eller Stuart Hall som postkoloniala, Thomas Hylland Eriksen (konstruktivism), det är få som bekänner sig till essentialismen i nutid men den brittiske sociologen/statsvetaren Anthony D. Smith nämns som ett modernt exempel.
De flesta samhällsforskare är idag relativt ense om att etnicitet ska ses som något föränderligt och som uppstår i sociala samspel och i olika historiska och sociala sammanhang. Samtidigt så går det att påstå att den essentialistiska betydelsen av etnicitet i dagligt tal används för att beteckna en egenskap eller stereotyp. Vilket är just det skillnadstänkande som postkolonisterna vill kritisera och problematisera. Här finns ännu en skillnad i perspektiven är i olika grad kritiska gentemot den egna kulturen och samhället där essentialismen är minst kritiskt, konstruktivismen går att använda för att ifrågasätta våra föreställningar om kultur och etnicitet medan postkolonisterna menar att rasism och diskriminering finns inbyggt i hela det västerländska tänkandet.
Hur kan dessa perspektiv synas och anas i samhällsdebatten
Leta reda på debatt- och nyhetsartiklar som handlar om frågor om exempelvis migration, hedersvåld eller integrationsfrågor. Diskutera hur texterna hanterar etnicitet utifrån de tre synsätten!
