#blogg100 Att få ett ett vetenskapligt- och kritiskt förhållningssätt

Utmaningen i undervisa eleverna till ett vetenskapligt- och kritiskt förhållningssätt

Blogg100 inlägg 51 2017

Hur ska vi förbereda våra elever till högre studier efter gymnasiet, en uppgift är att lära dem formen för det akademiska skrivandet. Det är detta som dagens inlägg ska behandla.

Så här formuleras delar examensmålen för samhällsprogrammet vad det gäller vilka mål som gäller när det gäller att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. Där jag kursiverat det i målet som berör de formella kraven som går koppla till ett akademiskt skrivande.

Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om påståenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet.

Utbildningen ska utveckla elevernas vetenskapliga medvetenhet genom att de får formulera och utreda frågeställningar och pröva att tillämpa teorier och metoder som används inom samhällsvetenskapen. Eleverna ska ges möjlighet att diskutera lösningar på samhällsvetenskapliga problem och motivera ställningstaganden med väl grundade argument.

Examensmål för samhällsprogrammet

Jag tänker i detta inlägg ta upp vikten av den akademiska formen för det akademiska skrivandet d v s analys och den utredande texten. Jag har tidigare gjort flera inlägg om vikten att lära ut det hantverket d v s olika analytiska tekniker. #blogg100 När jag får applåder från mina elever.

Nu riktar jag fokus på att kunna formen, de formella strukturen på en utredande texten. Konsten att skriva utredande då det formuleras en frågeställning, göra en korrekt sakframställan, referera till källor och dra slutsatser. Se mer #blogg100 Komplexa samband.

När kravet är att skriva akademiskt, men du aldrig läst en akademisk text

Min erfarenhet och upplevelse är att många elever när de börjar gymnasiet saknar en känsla för hur de strukturera sina skrivuppgifter och vad som är målet med texten. De blir väldigt beroende av instruktioner och inte sällan instrumentella på ett sätt som gör att de missuppfattar uppgifter eller helt enkelt ger upp. För de allra flesta så klarnar det under gymnasiets gång, men ändå upp i årskurs 3 kan det råda oklarheter kring rätt basala förmågor som att ställa upp en frågeställning eller källhänvisa.

Den osäkerhet beror enligt för det första på att många elever saknar läsvana, vilket gör att det blir svårt att förstå syftet med den text ska skrivas. De flesta lärare har nog mött elevarbeten som består av staplande av fakta utan sammanhang. Så de elever som läser mycket både böcker, tidningar och tidskrifter har en akademiskt fördel från första början.

För det andra är det ännu färre som överhuvudtaget har skrivit en utredande text som är uppställd i den klassiska akademiska formen. Texten där en fråga ställs, använder fakta från olika källor, presentera olika förklaringar, resonera kring innehållet och ur detta dras slutsatser.

Detta till synes självklara regler för en utredande text kan ta lång tid att förstå för att inte tala om hantverket. Ju tidigare under gymnasieåren kriterierna för en utredande text kan förankras hos elev desto bättre. För mig blir detta ett av de viktigaste uppdragen som lärare att elever utan akademiskt stöd i hemmet ska lära sig ”ett akademiskt förhållningssätt” i skolan.

Metoder för att utveckla skrivprocesser i samhällsvetenskapliga ämnen.

Jag går till väga på lite olika sätt för att stödja eleverna i att utveckla sitt skrivande i samhällsvetenskapliga ämnen. Här är några metoder jag använder som jag har eller ska utveckla på bloggen.

  1. Att läsa akademiska texter och debattartiklar. Som exempelvis ha en parallell bokuppgift med övrig undervisning. #blogg100 Bokanalys
  2. Självvärdering av elevtexter #blogg100 att låta eleverna självvärdera
  3. Använda elevexempel #blogg100 Det goda exemplet den snabba vägen …
  4. Låt eleverna granska C-uppsatser, en uppgift jag har använt i samhällskunskap.
  5. Att ha kamratfeedback på utkast
  6. Att ha del-deadline, då eleverna får rapportera hur långt de kommit. #blogg100 Frihetens dilemma!
  7. Att försöka vara konsekvent och tydlig i sina anvisningar utan att fastna i detaljer.

Det är den sista punkten jag tänker utveckla imorgon, hur jag använder en mall som kan vara någorlunda tillämpbar för alla uppgifter de får, både kort och långt.

One response to “#blogg100 Att få ett ett vetenskapligt- och kritiskt förhållningssätt

  1. Pingback: #blogg100 Konsten att skriva utredande texter | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s