Del 3 Populism som längtan tillbaka!
#blogg100 inlägg 46 2017
Här utgår vi från en annan akademisk definitionen av populism av den brittiska forskaren Paul Taggart (2000) som i sin bok populism diskuterade att det är svårt att konstruera en allmängiltig definition men att populism kännetecknas av några grundläggande teman:
- En fientlighet mot representativ politik
- Identifikation med ett idealiserat hjärtland (heartland)
- En ideologi utan grundläggande värden (ex. ingen tydlig vänster eller höger, tunt partiprogram)
- En kraftfull reaktion på en utbredd känsla av kris (hjärtlandet är under hot).
- En ofta kortvarig politisk rörelse då populister är beroende av karismatiska ledare och har svårt att anpassa sig till den representativa demokratins spelregler, beslutsformer och språk.
- En politisk kameleont som anpassar sin politik efter opinionen.
Uppgifter:
- Vad innebär de olika kännetecknade teman i praktiken?
- Är dessa teman giltiga och rimliga utifrån dina exempel på populism.
- Ett centralt begrepp är ”heartlands” som kan beskrivas som:
” I populistiska sammanhang är hjärtlandet ingenting som kan avgränsas i ekonomiska, politiska eller kulturella kriterier. Det låter sig inte mätas. Det finns bara i fantasin som en romantiserad bild av en livsstil och ett landskap befolkat av ett anständigt och enhetligt folk. Det är folkhemmet eller hembygden. Det är som det var förr.”[1] Andersson, Christian (2009) populism, SNS Förlag
Vad finner du detta Heartland i retoriken hos några av dig valda populister som exempelvis Donald Trump, Jimmie Åkesson, Geert Wilders, Viktor Orban och Marine Le Pen?
[1] Andersson, Christian (2009) populism, SNS Förlag
Ping: #blogg100 Populister överallt | Sociologi på gymnasiet·