Del 3 Populism som längtan tillbaka!

#blogg100 inlägg 46 2017

Här utgår vi från en annan akademisk definitionen av populism av den brittiska forskaren Paul Taggart (2000) som i sin bok populism diskuterade att det är svårt att konstruera en allmängiltig definition men att populism kännetecknas av några grundläggande teman:

1. En fientlighet mot representativ politik
2. Identifikation med ett idealiserat hjärtland (heartland)
3. En ideologi utan grundläggande värden (ex. ingen tydlig vänster eller höger, tunt partiprogram)
4. En kraftfull reaktion på en utbredd känsla av kris (hjärtlandet är under hot).
5. En ofta kortvarig politisk rörelse då populister är beroende av karismatiska ledare och har svårt att anpassa sig till den representativa demokratins spelregler, beslutsformer och språk.
6. En politisk kameleont som anpassar sin politik efter opinionen.

Uppgifter:

• Vad innebär de olika kännetecknade teman i praktiken?
• Är dessa teman giltiga och rimliga utifrån dina exempel på populism.
• Ett centralt begrepp är ”heartlands” som kan beskrivas som:

” I populistiska sammanhang är hjärtlandet ingenting som kan avgränsas i ekonomiska, politiska eller kulturella kriterier. Det låter sig inte mätas. Det finns bara i fantasin som en romantiserad bild av en livsstil och ett landskap befolkat av ett anständigt och enhetligt folk. Det är folkhemmet eller hembygden. Det är som det var förr.”[1] Andersson, Christian (2009) populism, SNS Förlag

Vad finner du detta Heartland i retoriken hos några av dig valda populister som exempelvis Donald Trump, Jimmie Åkesson, Geert Wilders, Viktor Orban och Marine Le Pen?

[1] Andersson, Christian (2009) populism, SNS Förlag