#blogg100 Att definiera populism

#blogg100 inlägg  44 2017

Del 2: Att definiera populism genom ordlistor och uppslagsverk

Jag inledde med en uppgift att se hur populism definieras.

Samhällskunskap 3 Centralt innehåll:

”Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.”

Uppgift 1: Populism i ordlistor och uppslagsverk

Ta reda på hur populism definieras i ordlistor (saol), NE och wikipedia.

  • Vad har definitionerna gemensamt?
  • Vad skiljer dem åt?
  • Vad lägger du i begreppet? Hur använder du det?
  • Hur förhåller sig din uppfattning till begreppets betydelse?

Uppgift 2: Populismbegreppet i dagligt tal

I medier och dagspolitiken används populism- begreppet som ett nedsättande omdöme för att kategorisera politiska motståndare att ”ha enkla lösningar på svåra problem”, ”publikfrieri” och använda ”ohederliga medel”. Kort och gott en metod för att nå snabb och lättköpt popularitet. Som exempelvis:

”Elever får betala för Björklunds populism” Aftonbladet 2008

  • Sök i olika nyhetsmedier som visar på hur begreppet används på detta sätt?
  • Är detta populism enligt ordlistans betydelse?
  • Vem är egentligen inte populist enligt detta synsätt?
  • Vad kan det finns för faror i detta dagliga användande av begreppet?

Några tankar om akademiska begrepps mångtydighet

Många begrepp har en vardaglig mening som inte sällan har en helt eller delvis annan betydelse. De här två uppgifterna har syfte fingret på just detta utifrån det centrala innehållets formuleringar. Populism har delvis detta, men även många andra samhällsvetenskapliga begrepp. För att ta några exempel på detta.

Som exempelvis att en institution är till vardags en obehagligt plats att vistas på som fängelse.  Inom sociologin avser en social institution ett system av normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till beteendemönster. Exempel på samhällsinstitutioner på sådana samhällsinstitutioner skulle kunna vara familjen, kyrkan, varumarknaden och staten.

Ett annat exempel är attityd som ibland uppfattas av elever på psykologikursen som ”att ha attityd” d v s vara lite kaxig och framåt. Vilket skiljer rätt mycket från den socialpsykologiska betydelsen i hur tankar och känslor hänger samman med vårt handlande och beteenden.

Exemplen kan du göras lång, klassbegreppet kan förlora sin betydelse som ekonomisk position i ett hierarkisk till att handla om ”att ha klass” d v s fin.

Till sist kan populism som begrepp helt förlora sin politiska och ideologiska betydelse och bli synonymt med publikfrieri.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s