#blogg100 Populister överallt

#blogg100 inlägg 43 2017

Del 1: Populism överallt – hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten

Jag kommer tillfälligt lämna min sociologi och kriminologi undervisning för att visa på projekt i samhällskunskap 3 ”populism som politiskt begrepp”.

Några tankar kring populismen betydelse

Jag utgår från ett till synes lite märkligt och tvetydig skrivning i det centrala innehållet som lyder:

”Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.”

Kursplanen för samhällskunskap 3

Jag uppfattar att det är centralt innehåll som handlar om hur olika begrepp som exempelvis etnicitet, identitetspolitik, kultur, globalisering eller vad vi nu väljer att fokusera på har dels en akademiskt mening där det forskas och teoretiseras om. Hur detta hänger samman med politiska, ekonomiska och sociala skeenden som påverka vår vardag och samhället lokalt och globalt.

Att det är ett centralt innehåll med syfte att koppla samman forskning med det dagsaktuella debatten och utvecklingen. Hur ska populismen definieras? Vad har de för gemensamt? Vad finns det för orsaker till att populistiska framgångar? Hur påverkar det det politiska landskapet och demokratins villkor?

Vad finns det för stöd vi kan det finnas för forskning om populistiska politiker och rörelser idag?

Populister överallt!

Mina elever ville gärna i höstas att vi skulle ta upp mer om politiska ideologier och hur det politiska landskapet förändras i Sverige, Europa och världen.

Vi enades redan under hösten att fånga detta genom att fördjupa oss i just populism som politiskt begrepp och rörelse i världen. Kan populismen förstås som en global utveckling av medvind. Där blir exemplen otaliga:

  1. De flesta västeuropeiska länder har  högerpopulistiska partier som går fram i valen,
  2. En ökad grad av organiserad främlingsfientligheten bäde i Sverige och globalt.
  3.  Missnöjesyttringar  som påverkar valresultaten. Där Brexit framförallt får anses var det mest uppenbara exemplet.
  4. Populister i regeringar eller vågmästare: I våra grannländer har dansk folkparti har varit vågmästare i Danmark i ett tiotal år, framstegspartiet i Norge har bildat regering med Höyre i Norge.
  5. Statsbärande populister: Karismatiska ledare som Erdogan i Turkiet stärker sin makt genom att åberopa folkviljan liksom Viktor Orban i Ungern. De som brukar anklagas vara populister tillskansa sig makt och blir statsbärande.

Då har jag inte ens nämnt det som är mest uppenbart för eleverna, SD:s framgångar i Sverige och Donald Trump som president (som valdes  till president efter vår planering).

Är allt detta exempel på populism eller ska det förstås som något annat?   Vad beror denna utveckling på? Hur påverkar den väljarna och de etablerade politiska partierna? Och i slutändan berikar det våra demokratin eller rentav ett hot mot demokratin?

Projektets upplägg:

Litteratur: Jag läste in mig på teoribildning om populism utifrån två böcker, dels Jan – Werner Müllers essä ”vad är populism?” samt en  korta översikt av ”Populism” av Christian Andersson (2009)” utgiven på SNS förlags serie pocket biblioteket.Populism

Teman: Ur detta urskiljde jag olika teman.

  1. populism som ord och dess betydelse
  2. dess vardagliga betydelse och användning

Sedan tog jag upp olika samhällsvetenskapliga perspektiv och ingång på populism där jag använde två artiklar som textstöd. Anders Mildner: Vem är populist? Sydsvenskan samt Ida Ölmedal: Sluta kalla alla för populister, Expressen. De olika frågeställning jag urskiljde var:

Ur detta gjorde jag ett instuderingshäfte med olika uppgifter och frågor, där även eleverna själva fick välja en vad de uppfattar populistisk politiker eller rörelse för att hitta exempel på både kan underbygga och problematisera teorierna.

Examination: De fick välja mellan en essäskrivning alt. en gruppdiskussion som betygssätts. Merparten valde skrivningen.

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s