#blogg100 Emotionernas sociologi

#blogg100 inlägg 33 2017

Mycket har hänt inom sociologin sedan 90-talet

Jag blev färdig med min magisterexamen i sociologi 1999 och sedan dess har det hänt mycket inom sociologin. Så inte sällan upptäcker jag nya teorier och begrepp som inte hade etablerat sig på min tid och som idag betraktas som självklarheter som exempelvis normkritik, postkolonialism och intersektionalitet. Så jag känner mig faktiskt tidvis inte riktigt uppdaterad i ämnet. Jag tar dock igen en hel del under senaste två åren.

Emotionernas sociologi

Emotionssociologin är ett annat område som har tagit plats inom sociologins mittfåra som jag inte kom i kontakt med under mina studier. Emotionssociologin handlar om de emotioner (känslor och känslouttryck) som kan förstås som en social företeelse.  Som exempelvis att vi använder vissa emotioner och undertrycker andra inom olika serviceyrken. Det som kallas av Arlie Russell Hochschild för emotionellt arbete. En bra introduktion av emotionssociologin  är följande film av sociologen Lisa Flower på Lunds Universitet.

Hur kan emotionssociologin blir relevant i gymnasieskolan?

För mig personligen har emotionssociologin inneburit ett intellektuellt uppvaknade, då jag läst en rad översiktsverk inom området. Precis som socialpsykologin en gång väckte en fascination då det är lätt att relatera sin egen vardag och ge en djupare förståelse till många samhällsföreteelser. Exempelvis så intresserar sig sociologin för emotioner i de flesta sociala sammanhang som en underordnad social position ofta är kopplad till skam. En skam som vanligtvis inte uttrycks utåt utan ta andra uttryck. Här talas det om känslouttrycket resentment, som närmast kan beskrivas som bitterhet som beskrivs som en blandning av besvikelse, ånger och fruktan. Vilket är lätt att koppla till kriminologi, klass, segregation och former av skiktning i samhället i stort.

Än så länge har jag inte direkt undervisat om emotionernas sociologi utan mer tagit upp hur känslor får betydelse för att exempelvis förstå politik (populism!), kriminologi och klass.  Att ha kunskap om emotionernas sociologi kan fördjupa förståelsen och analysen kring väldigt många företeelser.Våra emotioner kan säga mycket om vårt samhälle och sociala relationer.  För att citera från NE´s artikel om emotionssociologi.

”Emotionernas sociologi utgår från antagandet eller insikten att emotioner inte endast styr individuellt beteende utan också en stor del av samhällsutvecklingen. Den studerar hur samhällsinstitutioner som religion, politik och kulturella normsystem reglerar och formar både känslouttryck och det emotionella livet i sig. Forskningen visar att emotioner både är ett resultat av och har en avgörande funktion i sociala processer. Det är därför väsentligt att samhällsvetenskaperna införlivar den emotionella dimensionen i sina förklaringsmodeller.”

NE´s artikel av Emma Engdahl

Litteraturtips

Wettergren, Åsa (2012) Emotionssociologi, Gleerups

Lars Dahlgren, Bengt Starrin (2004) Emotioner, vardagsliv och samhälle – en introduktion till emotionssociologi, Liber

One response to “#blogg100 Emotionernas sociologi

  1. Pingback: #blogg100 Boktips om emotionssociologi | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s