#blogg100 inlägg 23 2017
Ny kategori referenslitteratur
Jag lägger till en ny kategori på bloggen – referenslitteratur. Där jag tipsar om böcker jag läst och köpt in till vårt referensbibliotek. Först ut är docenten i kriminologi Magnus Hörnquist skrivit den fantastiska lilla skrift ”klass” till Libers serie beGreppbart. En serie som genomgående kan rekommenderas för alla som behöver orientera sig kring olika perspektiv på och forskningsläget utifrån olika centrala samhällsvetenskapliga begrepp som exempelvis etnicitet, globalisering, identitet och makt.
Klass ett svårfångat begrepp!
Jag uppfattar att klassbegreppet som en utmaning. Jag känner mig både för inläst på begreppet samtidigt som det hela tiden dyker upp nya dimensioner och aspekter om klass. Hur ska klass definieras och förstås? Vad gör klass med våra liv och samhället? Hur gestaltas vår klasstillhörighet? Hur ska det avgränsas från närliggande begrepp som sociala klyftor, status, yrkesroll och identitet?
När jag skulle skriva mitt manus till NE: läromedel var jag som mest uppe i ett oredigerat manus på sexton sidor som var totalt obrukbart i ett samhällskunskap. Jag gick totalt vilse i resonemangen och hade svårt att finna en struktur.
Till slut skrev jag om allt och utelämnade i princip klassikerna i framställningen, fokuserade på klass som identitet respektive position. Det blev i princip det kortaste delen i identitets-avsnittet.
Lika lätt är det att gå vilse i undervisningen, jag har tidigare bloggat om olika sätt att närma sig begreppet och dess teorier som exempelvis i:
- Vad menar vi egentligen när vi talar om samhällsklasser?
- Klass som en stereotyp, kategorisering eller en identitet
Därför är Magnus Hörnquist en livsnödvändighet för sociologiläraren
Klass är ett begrepp som används vid indelning utifrån ekonomiska och sociala kriterier. Att kategorisera genom klass är ett sätt att närma sig ojämlikt fördelade livschanser. Magnus Hörnqvist utgår från sociologins klassiker och lotsar läsaren från det synliga till det mindre synliga. På ytan ser vi skillnader i hälsa och boende, inkomst och smak. Men under ytan verkar tunga strukturer och ärvda tillgångar.
Liber https://www.liber.se/Management/Management/BeGreppbart—Klass/
Jag hade hoppats att Magnus Hörnquists ”klassessä” hade funnits till hands långt tidigare. Det hade enkelt besparat mig timmar av huvudbry, lektionshaverier och planlöst läsande. För Hörnquist lyckas verkligen bena ut klassbegreppet. Han förklarar klass med utgångspunkt i Weber och Marx, deras likheter i att klass är unikt för ett kapitalistiskt samhälle och basen för klasstillhörigheten är det ekonomiska ägandet. Sedan visar han utifrån detta vad som skiljer dem åt, då Marx baserar sin analys på produktionen och klass som ett kollektiv. Medan Max Weber fokusera på positionen i utbildnings – och arbetsmarknaden.
I andra delen visar han hur dessa båda klassiker går att tillämpa på ”klass och utbildningsval”(Max Weber) och kapitalets koncentration på några få(Karl Marx). Vidare så rekommenderas Göran Greiders recension i Aftonbladet och Libers smakprov för de som inte övertygats om bokens förträfflighet. En ren nödvändighet för alla lärare i sociologi.
Imorgon ska jag visa hur jag tillämpad delar av boken i min undervisning!
Pingback: #blogg100: Vem ska du gifta dig med? | Sociologi på gymnasiet·
Pingback: #blogg100 Boktips om emotionssociologi | Sociologi på gymnasiet·