#blogg100 Källkritikens dag och finns det”no-go zoner” i Sverige?

#blogg100 inlägg 13 2017

Tydligen är det källkritikens dag och idag fick jag se prövas i praktiken under en elevredovisning i samhällskunskap.

Sverige har 53 ”no-go zoner”!

Idag lyssnade jag på en elevredovisning om som var en jämförelse svensk och dansk migrationspolitik. Där det lite väl oreflekterat berättades om att det fanns ”no-go zoner” i Sverige. Ingen avsändare angavs utan det beskrevs som det

how_to_spot_fake_news_-_swedish

Källa: IFLA

 

antyddes att det polisen inte vågade gå in och där hade inte svenska staten har förlorat våldsmonopolet i dessa områden.

Om denna grupp hade följt denna enkla lathund från den internationella biblioteksorganisationen IFLA (International Federation of Library Associations) skulle de inte hamnat i fällan.

Det skulle kunna vara en berättelse om bristen på en källkritiskt hållning, men det är inte det för de andra eleverna ställde de kritiska frågorna och redde ut begreppen.

Vem är avsändaren?

Att alltid ta reda på avsändaren samt redogöra för dennes syfte är centralt för all källkritik. Jag vred på mig och googla snabbt i ämnet och tog reda på varifrån kommer detta begrepp. Jag fann snabbt att begreppet kommer ifrån en ledarartikel av Per Gudmundson  i Svenska Dagbladet 2014. Det var en opinionsartikel som hade används som en nyhetskälla.

 

Vad kommer begreppet ”no-go zoner” ifrån?

Det som beskrivs ”no-go zoner” är de områden som polisen kategorisera som urbana utvecklingsområden. Vilket är områden som kännetecknas av låg socioekonomisk status, kriminella har en påtaglig inverkan på lokalsamhället och hög rad av otrygghet. (källa NOA- rapport). Men inte den för sakens skull kännetecknas av avsaknad av polisnärvaro utan snarare tvärtom. Där de skiljer på utsatta områden samt de 15 särskilt utsatta områden (urban15) och övriga utsatta områden. Så här definieras skillnaden i polisens rapport:

”Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av:

 Låg socioekonomisk status   Kriminell påverkan på lokalsamhället.

Ett utsatt område uppvisar en problematik som primärt kräver polisiär närvaro och polisiära insatser för att komma till rätta med existerande problem.

Ett särskilt utsatt område kännetecknas av:

 Allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen.

 Svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag

 Parallella samhällsstrukturer

 Våldsbejakande religiös extremism

 Närhet till andra utsatta områden

Ett särskilt utsatt område uppvisar en problematik som i hög grad kräver gemensamma insatser från flera samhällsaktörer för att komma till rätta med existerande problem”

En bra översikt om begreppet finner du på nyhetssajten kitVad vi vet och INTE vet om Sveriges så kallade ”no go”-zoner”

Räddningen av åhörarnas kritiska frågor.

Jag behövde inte ingripa utan kritiska elever hade tagit reda på ungefär samma sak som jag.

De lyssnade eleverna visste eller tog också reda på samma sak som jag invände mot. Flera frågor som gällde avsändaren, att det var en ledarartikel som begreppet kom ifrån samt en diskussion om det problematiska i att blanda samman segregationsproblem med migration. Det är också en del i källkritiken att ge utrymme till granskning, frågor och debatt.

En av de intressantaste aspekterna är hur vi talar om ett fenomen, vad vi lägger i begreppet som ”no-go-zone” och till slut existera en företeelse även om det inte nödvändigtvis finns i realiteten. Något av  thomasteoremet:

Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga till sina konsekvenser.”

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s