Pierre Bourdieu och klassbegreppet

Blogginlägg 6 #blogg100 2017
Bild26

Habitus, fält och kapital

Fortsätter att visa hur jag presentera olika teorier och begrepp om klass utifrån ”rätt sida älven”. Om Max Weber och Karl Marx står för anfäder till de flesta teorier om klass så är efter de Pierre Bourdieu den som flest refererar till. När det gäller Pierre Bourdieu så blir de synliggör det den ”subjektiva identiteten” av ens klasstillhörighet. ”Hur görs klass”  blir den centrala frågan för analysen och varför gynnas vissa av deras bakgrund, språk och mané med andra hindras och begränsas av detsamma på arbets- och utbildningsmarknad. Då ligger det när att lyfta fram Bourdieus begreppsapparat med habitus och kapitalteorin.

Pierre Bourdieu och klass som en identitet

Den franska sociologen Pierre Bourdieu (1930–2002) formulerade en omfattande teori om hur klass är kopplat till vår identitet. En teori som framförallt förklara hur vår bakgrund i en samhällsklass gör att vi tenderar att välja liknade utbildningar och yrkesval som sina föräldrar. Detta trots att de flesta välfärdsstater har avgiftsfri utbildning och möjligheterna att röra sig över klassgränserna är inte begränsade. Vilket blir direkt relevant för ”på rätt sida älven” där de flesta ungdomar i både Örgryte respektive Biskopsgården har i stor utsträckning reproducerat sina föräldrars yrkespositioner.

Habitusbegreppet

Jag utgår till stor del utifrån denna film när jag går genom och förklara filmen, den går visa men jag använder den som en tavelpresentation med utgångspunkt i exemplet nedan om Fredrik och Magnus som intervjuas i filmen.

Pierre Bourdieu utgick från att socialisationen. Dina föräldrar och andra fostrar dig till värderingar, livsstil, sätt att föra sig, dialekter och språk som kännetecknar den sociala position som exempelvis arbetarklass, medelklass och överklass. Detta liknar Bourdieu vid ett socialt bagage, som han kallar habitus. Habituset kan liknas vid ett system av individens tidigare sociala erfarenheter och påverka ens sätt att uppfatta, värdera, välja och handla.I filmen illustreras olikas habituset  mest tydligt i intervjuerana med Fredrik från Örgryte som vill bli direktör och inte blir nöjd förrän han förrän han får bestämma precis som pappa Lars-Göran. Medan Magnus ser framtiden på verksadsgolvet på SKF eller Volvo.

Frågan till eleverna blev:

Fråga 1: Så här uttrycker sig Fredrik och Magnus, hur går deras skilda framtidsplaner förklaras med att koppla det till det Bourdieu kallar ett habitus?

habitus

 

Kapitalteorin

Habitus är i sin tur kopplat till ens sociala position och status. För att illustrera detta så talar Pierre Bourdieu om olika kapital som innefattas i en persons habitus. Kapitalen delas upp i:

  • Ekonomiskt kapital som ens inkomster och ekonomiska tillgångar samt kunskap om ekonomins spelregler.
  • Kulturellt kapital som består dels av det utbildning och dels av kulturella smaken och kompetensen. Som exempelvis förtrogenhet med finkulturen och användandet av ett kultiverat språk ger en person högre social status.
  • Socialt kapital som avser ens kontaktnät som till exempel släktskap, yrkeskontakter och kontakt med gamla skolkamrater

Dessa tre kapital tillsammans bildar det symboliska kapitalet som är det kapitalet som tydligt syns utåt då individen markerar sin status och grupptillhörighet. Alltså hur vi genom val av kläder, vår konsumtion, språk, intressen och livsstil går att koppla till samhällsklass.

bild27

Fråga 2: Vilka kapital kännetecknar de båda stadsdelarna? 

Örgryte Biskopsgården
Ekonomiskt kapital
Kulturellt kapital
Socialt kapital
Symboliskt kapital

Fråga 3: Hur påverkar tillgången till ett kulturellt kapital deras framtida val och möjligheter om vi utgår från Bourdieu?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s