Vad menar vi egentligen när vi talar om samhällsklasser?

bloggpost 2 #blogg100 2017

Dags för klassbegreppet

Vad menar vi egentligen när vi talar om samhällsklasser?Klass är lite klurigt då det finns överallt, alla har en klassbakgrund, men det ändå inte alltid så tydligt var det gör med oss i vardagen. Så det behövs det konkret exempel och jag ska visa hur jag gör uppgifter på dokumentären ”på rätt sida älven”.

Innan februarilovet så introducerade jag på allvar klass i mina båda sociologikurser. Har väntat lite i år eftersom förra året blev det väl mycket slagsida på klass och klassikerna inom sociologin. Så under hösten arbetade vi mest med interaktionism, socialisation, identitet, makt, normkritik och genusfrågor.

Så först efter en bokanalys på ovan teman kom vi på allvar in på klassbegreppet och mer fördjupande genomgångar på klassiska sociologer som Karl Marx, Max Weber och Pierre Bourdieu.

På rätt sida älven!

Jag inleder mitt klassavsnitt med att visa Janne Josefssons dokumentär ”på rätt sida älven”. Som faktiskt finns på youtube, även om rättigheterna till denna säkerligen går att diskutera.

Klass är både en position och kopplat till din identitet

Filmen väcker en hel del känslor och leder ofta fram till intressanta diskussioner om hur vi påverkas av vår omgivning och hur det lätt går att koppla samman med ens klasstillhörighet. Därefter behöver eleverna en struktur för att närma sig klassbegreppet. Klass är rätt svårt att få grepp om för en själv och inte minst för eleverna. Jag påpekar att jag själv under mitt liv har jag definierat min egen klasstillhörighet rätt olika och på olika grunder som föräldrars yrke, utbildning, ekonomi och området jag bott i.

Det är viktigt att skilja på klass som en objektiv position baserat på ekonomi, yrke och utbildning eller en subjektiv identitet baserad på gemensamma livsvillkor, konsumtion och livsstil.Något som visar sig genom olika klassmarkörer.

Utifrån dessa begrepp som jag förklarar i häfte gjorde jag uppgifter till eleverna för att tillämpa på dokumentären.

 

Del 1: Klass som en objektiv position.

Klass handlar om hur grupper av befolkningen lever under olika sociala och ekonomiska omständigheter, tillsammans bildar de en samhällsklass. Vad som kännetecknar en samhällsklass kan bestämmas på olika grunder, ofta kategoriseras klass som en grupp med liknade yrken, utbildningsnivå, inkomster och arbetsförhållanden.

Detta kallas den objektiva klasstillhörigheten är den klasstillhörighet nuvarande eller föräldrars yrke för med sig.

Hur speglas detta i filmen ”på rätta sidan av älven”?

Örgryte Biskopsgården
Exempel på yrken?
Vad har de för ekonomiskt kapital?
Vilka arbetsförhållanden beskrivs?
Utbildningsval?

 

Del 2: Klass som en identitet

Ens klasstillhörighet kan antas leda till att människor ur samma samhällsklass får liknade erfarenheter under sin uppväxt, skolgång och inträde på arbetsmarknaden.

Dessa erfarenheter gör att det inom en samhällsklass uppstår gemensamma vanor, beteenden och likartade värderingar. Klass har alltså en särskild slags kultur som innefattar konsumtion, intressen och liknade språk eller dialekt. De vanor och uttryck som anses typiska för en klass brukar kallas för klassmarkörer, som exempelvis en speciell kläder, matvanor, musiksmak och fritidsintressen.

Då talar vi om den subjektiva klasstillhörigheten som är den klass man själv identifierar sig med och hur omgivningen betraktar dig:

Hur skildras dessa i filmen

Örgryte Biskopsgården
Framtidsplaner
Fritidsintressen
Matvanor
Resor
Språk, dialekt
Kläder
När visar ungdomarna skam eller osäkerhet?
När visar ungdomarna skam eller osäkerhet?

Detta vara andra inlägget i blogg100 imorgon fortsätter jag att redogöra för hur jag fortsätter med klass utifrån Karl Marx´s klassteori.

Jag söker medskribenter till bloggen så om du är sociologilärare så bidrar med ett inlägg om din undervisning. Så kontakta mig genom att fylla i formuläret i startinlägget:

 

5 responses to “Vad menar vi egentligen när vi talar om samhällsklasser?

  1. Pingback: Att arbeta med ”på rätt sidan älven” utifrån Karl Marx | Sociologi på gymnasiet·

  2. Pingback: #blogg100 Så trappades våldet i Malmö upp – en teoriuppgift | Sociologi på gymnasiet·

  3. Pingback: #blogg100 Det svårfångade klassbegreppet | Sociologi på gymnasiet·

  4. Pingback: #blogg100 Utbildningsval och klass | Sociologi på gymnasiet·

  5. Pingback: #blogg100 Pojkarna från Fittja | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s