Minnesteknik som ett redskap för att introducera sociologi

Pedagogiska luncher och mina fantastiska kollegor

Jag arbetar på en fantastiskt arbetsplats Katedralskolan i Lund. Jag  har fantastiskt duktiga och oftast väldigt kunskapstörstande elever men också lika inspirerande och kompetenta kollegor. Det är mina kollegor som  motiverar till att göra det lilla extra.

En av de bästa inslagen som har införts är de pedagogiska luncherna/caféerna då en eller fler kollegor presenterar något de har infört i sin undervisning som de vill dela med sig av. Jag har själv bidragit vid några tillfällen om coachning och seminarier som metoder. Jag har hittills inte varit på en pedagogisk lunch utan att gå därifrån med en vilja att pröva något nytt.

När jag i veckan gästade besökte SO-dagarna så slog det mig vilket hög klass våra pedagogiska caféer håller, när få av dessa erkända och prisbelönade föreläsare lyckades väcka samma entusiasm och lust som mina kollegor på katte ger mig. Ni är helt enkelt bäst!

Jag skulle önska att alla skolor i Sverige inför något liknade för att få ett ökat kollegialt lärande!

Memory Walks som en inlärningteknik

Vid läsårets start höll mina psykologilärarkollegor Martin Nilsson, Anna Antaya och Fredrik Andersson en pedagogisk lunch på temat minnesteknik. Jag har hittills inte blivit lika inspirerad som när de visade hur de arbeta med olika associationer kring starka bilder och sammanhang.  Detta hjälper eleverna att memorera men framförallt ge dem självförtroende inom ämnet.

Framförallt väcktes många idéer av hur Anna Antaya anordnar s.k. memory walks i korridorerna för sina IB-elever. Detta är elever som läser psykologi på en väldigt hög nivå då de i sina exams (slutprov) måste kunna referera till rätt person (forskare) och experiment utifrån fler psykologiska perspektiv som exempel biologisk-, kognitiv- och klinisk psykologi.

Hon tar alltså ut eleverna på en promenad i skolans lokaler och ha berättelser som gör det lättare att associera till person och experiment. Genom att repetera dessa exempel och om de var osäkra kunde de själva gör om sina memory walks. Klassens resultat på slutexams var rekordhögt med ett snitt på 6,0 av 7.0, om detta berodde på memory walks är svårt att vederlägga men det gjorde uppenbar inte skada.

Vad är ett minnespalats?

Principen för memoreringen utgår från principen med minnespalats att det är svårt att memorera ord och siffror utan att placera dem i ett sammanhang(ett palats). Exempelvis kan du memorera en inköpslista då man i viss ordning placerar fantiserade föremål och situationer som representerar det som man ska komma ihåg. Exempelvis om du ska komma ihåg att du ska köpa korv, mjölk och bananer så ska detta föreställas på ett bildrikt och absurt sätt. Som när du kommer in i hallen i din lägenhet möts du av en två meter lång banan som dansar iklädd i en kjol av bananer, du forcerar dig förbi bananen går vidare in i vardagsrummet för att mötas av en stor sjö bestående av mjölk som du simmar genom o.s.v. Alltså principen bygger på en:

  • Rumslig placering av begreppen i en bekant miljö
  • Kopplad till en inre bild som gärna ska vara lite absurd.

I modern minnes- och hjärnforskning kan denna urgamla memoreringsteknik förklaras med att fakta måste presenteras så de binds samman och får en mening för att de ska memoreras. Genom att röra sig i ett rumsligt sammanhang som kopplas samman med känslor, minnen och bilder.Läs gärna mer om minnestekniken på wikipedia och ännu bättre den engelska versionen. För den som vill pröva själva varför inte använda denna film som utgångspunkt.

Minnespromenad i sociologin

Jag blev onekligen mycket inspirerad och började omedelbart spåna på ett memory-walks  i  sociologi. Jag har tidigare bloggat om hur det går att använda minnesteknik i sociologi för att arbeta med begreppshantering men framförallt att få en struktur för sina kunskaper eller lite mer kraftfullt formulerat ge dem ett sociologiskt skelett.

Jag utvecklade en struktur för ett drygt trettiotal nyckelbegrepp och några klassiska sociologer och förgrundsgestalter inom sociologisk teori som Weber, Marx, Dürkheim, G.H. Mead och Simone de Beauvoir.

bild1Hur går de att placera dessa i en fyrfälttabell, med en dimension mikro och makro på ena axeln, gör om detta utifrån skolans fyra våningar som vi bygger en promenad på.

Min sociologipromenad

Jag ska följa upp detta inlägg med att berätta om innehållet i mitt memory-walk, men i korthet så förberedde jag en promenad utifrån olika stationer på skolan där jag genom absurda exempel och enkla övningar som alla har en koppling till något sociologiskt nyckelbegrepp. Det som förvånade mig mest var hur snabbt det gick att göra detta då varje promenad som skedde i halvklass (12-15 elever). Varje memorywalks tog ca 20 minuter och ca 35 begrepp berördes, något som jag trodde skulle ta minst dubbelts så lång tid.

Eleverna var minst sagt förundrade och inte helt bekväma med situationen, men de flesta verkade åtminstone tycka att det var roligt och annorlunda. När vi kom till klassrummet så gjorde jag en kort resume med samma promenad med en powerpoint (ca 5 minuter) då vi repeterade promenaden och begreppen tillsammans samt att de fick ut en begreppslista.

Nästa lektion så delade jag ut ett multiplechoice test på ett tjugotal begrepp som jag gjorde genom mitt quiz.. Jag använde metoden i två grupper då den ena gruppen var en trettiogrupp bestående av S2or på beteendeinriktningen medan den andra var en mindre valbar grupp på 17 elever i År3 på gymnasiet.

Utvärdering: Multiple choice

Testresultaten gav lite olika resultat:

Max 20 poäng År 3 År 2
medianpoäng 18 poäng 16 poäng
Andel alla rätt 35% 20%
Lägsta poäng 12p (1elev) 12 p (3 elever)

Jag hade märkligt nog trott på ett ännu bättre resultat, men betänkande att de flesta begrepp är abstrakta och var okända för eleverna så är resultatet  rätt bra.

När jag frågade eleverna i S2orna om de hade presterat bättre eller sämre om jag gått genom allt på tavlan eller Powerpoint på 30minuter och sedan testats på samma sätt. Så blev svaret lite förvånande att de hade lärt sig mer av traditionell genomgång. Själv känner jag mig tveksam till att jag skulle kunna gå genom så många abstrakta begrepp utan eleverna skulle tappat både fokus och intresse. Eleverna uppmärksammade mig också på att de inte riktigt hörde vad jag sa trots att jag talade väldigt högt så försvann rösten i korridorsvimlet. En annan mer positiv faktor som både grupperna lyfte fram var att den snabba repetitionen av promenaden.

Den valbara gruppen var något mer positiva till minnespromenaden även om de rådde delade meningar om metodens effektivitet.  Vissa påpekade mycket riktigt att de bara lär sig känna igen och inte förstå begrepp och teori. Vilket ju inte heller är mitt syfte utan det är ju det vi ska göra på genomgångar, seminarier och uppgifter under kursens gång.

En ytlig begreppskännedom och en struktur för att tänka sociologiskt är det främsta målet med minnespromenaden.

Att utveckla metoden

Metoden saknar ändå inte nackdelar för det första är inte en stor mängd och begrepp inte alltid en fördel då jag tidigare introducerat sociologin med starka exempel i samhällsdebatten och populärkulturen för att väcka ett intresse samt enklare fältobservationer. Det är möjligt att jag gick ut för tidigt i kursen med en minnespromenad.

En annan aspekt är att de är jag som skapar bilder och exempel  utifrån mina referensramar och var det klokt att använda exemplet Dustin Hoffman och Carlsberg Hof för att associera fram Erving Goffman. Troligen inte, exemplen kan bli rätt långsökta.

En utveckling vore att låta eleverna skapar sina egna bilder, minnespalats och promenader och presentera för mig istället.

Fördelarna som jag ser hittills är att de exempel och den promenaden går enkelt återknyta till genom att repetera begreppen genom en Powerpoint som återger promenaden och de inre bilder och absurda exempel jag använde. Exempelvis genom att återanvända bildmaterialet vid genomgång eller som jag också gör i mina Quizlet.  Men framförallt tycker jag att det blir lättare att få fram de viktiga dimensionerna mikro-meso-makro samt konflikt och konsensus när vi talar om olika samhällsföreteelser. Jag kommer återkomma till detta på bloggen.

Slutligen är jag nyfiken på alla som använder minnesteknik i sin undervisning. Hur gör du? Eller hur tänker du att en minnespromenad kan användas och utvecklas i din undervisning?

8 responses to “Minnesteknik som ett redskap för att introducera sociologi

  1. Pingback: Minnespromenad del 1: Mikrosociologins nyckelbegrepp | Sociologi på gymnasiet·

  2. Pingback: Minnespromenad del 2: Normer, konsensus och strukturer | Sociologi på gymnasiet·

  3. Pingback: Minnespromenad: del 3 Strukturfunktionalism | Sociologi på gymnasiet·

  4. Pingback: Minnespromenad del 4: Konfliktperspektiv – klass och kön! | Sociologi på gymnasiet·

  5. Pingback: Minnespromenad del 5: mesoperspektiv och Max Weber | Sociologi på gymnasiet·

  6. Pingback: #blogg100 Så trappades våldet i Malmö upp – en teoriuppgift | Sociologi på gymnasiet·

  7. Pingback: #blogg100 Sänk trösklarna! | Sociologi på gymnasiet·

  8. Pingback: #blogg100 En övning på sociologins nyckelbegrepp | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s