Varför bor knarklangare hemma hos mamma?

Att göra det annorlunda begripligt

Det är en fantastisk introduktionsföreläsning som ursprungligen är gjord av min ämneskollega Martin Nilsson. Som definitivt är den ska äras. Den bygger i sin tur på Steven D. Levitt och Stephen J. Dubner: Freakonomics: En vildsint ekonom förklarar det moderna livets gåtor. En pocket som nog många av läsarna är bekanta med.

Syftet att gå denna historia om hur cracklangarna var organiserade i Chicagos ghetto under första halvan av 90-talet är självfallet inte att lära eleverna cracklangningens villkor. Utan visar hur sociologin kan ge en empirisk inblick i relativt okända världar eller sammanhang och göra dessa världar begripliga och lyfta fram det vardagliga och rutinmässiga i de mest underliga sociala sammanhang. Om mitt inledande exempel med kaffe var ett sätt att visa hur sociologin kan studera det välbekanta, vardagliga och till synes banala på alternativa sätt och i större perspektiv, så cracklangarna hur vi kan se det vanliga i det avvikandet.

Att utmana konventionella sanningar

I båda fallen så krävs det en förmåga till ett kritiskt, nyfiket och utforskande förhållningssätt. Eller som Stephen Lewitt beskriver som konventionella sanningar (klipp om hur vi påverkas av sammanhanget) Alltså det som vi tror är sant, dessa uppfattningar som inte nödvändigvis är falska men inte heller sanna. Eftersom verkligheten är komplext så behöver vi ” konventionella sanningar” för att inte bli helt psykiskt uttröttade och vi tenderar at.t klamra fast vid ”sanningar” som sammanfaller med egenintresset och våra åsikter. Vilket rapporterna och debatten om helgens sammastöttningar mellan antirasistiska demonstranter och polis är ett tydligt exempel. Enligt Lewitt är ett sätt att utmana ”vedertagna uppfattningar” med frågor som är annorlunda som exempelvis varför bor knarklangare kvar hos mamma?

Bakgrunden

Att det i USA  90-talet på 90-talet  en snabb utbredning av missbruket av crackkokain. Media sprider en bild av knarklangare beväpnade med toppmoderna vapen och massor med pengar! Att langa crack lyftes fram som ett av de lönsammaste jobben i USA. Samtidigt sker bruket främst i de fattigaste svarta områdena. Den som vistades i de fattigaste bostadsområdena där cracket såldes, kunde det observera – om det var lönsamt varför bodde langarna kvar i ghettot och framförallt varför bor de kvar hos mamma.

Historiens början om doktoranden som blir tillfångatagen

Sudhir Venkatesh, kallad Sid av sin kamrater. Han var 1989 en ung sociologdoktorand. Han var född i Indien och uppvuxen i Kalifornien och delstaten New York. Hans stora talang och talang var att hantera statistik och hade en examen i matematik.  Hans intresse var främst hur ungdomar forma sin identitet, han hade precis följt Grateful Dead i tre månader(legendariskt hippieband med hängivna marijuanarökande fans som följde dem överallt – som kallades deadheads)

Efter denna upplevelse längtade han helt sonika hem till skrivbordet, men hans handledare William Julius Wilson skickade ut honom på fältet i Chicagos ghettos fattigaste och svarta stadsdelar för att samla data genom att genomföra en enkätundersökning. Första frågan löd på följande vis:

Första frågan i formuläret löd: (här är det lämpligt att berätta om olika sociologiska metoder)

Hur känns det att vara svart och fattig?

  • A) Mycket dåligt
  • B) Dåligt
  • C) Varken bra eller dåligt
  • D) Rätt bra
  • E) Mycket bra

Sid vandrar in i ett övergivet hus, eller nästan i de lägre våningarna har man tjuvkopplat elen och vattnet, men hissar eller trappljus fungera inte. En perfekt plats för att göra saker utan att någon ser.

Högst upp i ett hus möter Sid ett gäng som spelar tärning … som kommer visa sig vara

  • Sid mötte en grupp tonåringar som spelade tärning i ett trapphus
  • Ungdomarna var cracklangare
  • De var inte glada att se honom

Sid går fram till dem… Han ställer sin standardiserade fråga

  • Jag är student vid Chicagouniversitetet och jag håller på med en unders…”
  • ”Dra åt helvete, nigger, vad har du i vår trapp att göra?”

Han hade precis träffat några medlemmar ur Black Gangster Disciple Nation. För att göra en lång historia kort (läs boken) så blir Sid kvarhållen hela natten. Blir mer eller mindre räddad av ledaren J.T. som kommer till undsättning. Det uppstår under natten en form av stockholmssyndrom där Sid får en öl av gänget och börja prata.

Undersökningen: sex år hos Black Gangster Disciple Nation med gängmord, diskning och barnpassning som vardag

Nästa dag släpps Sid efter ett närmare dygn som gisslan hos gänget. Han gick hem och tog en dusch och tänkte att ingen hade tänkt så mycket kring ghettogängs vardag, det väcktes en nyfikenhet hos Sid. Nu ville ha ta reda på hur Black Gangster Disciple Nation fungerade och förstå gängen. Här gick han från makro till mikro, från kvantitativa metoder till kvalitativa metoder.

Några timmar senare återvände han till bostadsområdet. Han letade upp J.T. och skissade sitt förslag hur han ville smälta in och leva med ligan. .J.T. tyckte Sid var helt galen, men var lite imponerad och gick mot förmodan med på förfrågan. Sid påbörja sin studie till handledaren stora fasa. Han bor och flyttar mellan olika gängmedlemmar, han hjälper dem med disk, matlagning och barnpassning. Detta gör han under hela sex år.

Han upplever blodiga gängkrig och slutligen ett federalt åtal, där J.T. närmaste man blir syndabock och med rädsla för sitt liv ger gänget bokföring till Sid. Booty blev mycket riktigt mördad men gav gängets samlade bokföring för fyra år som visade ligans alla ekonomiska transaktioner: Försäljning, löner, skulder och ersättningar till mördade medlemmars familjer.

Vad har Crackligan för gemensamt med Mac Donalds

Jo väldigt mycket skulBild20le bokföringen visa.  En knarkliga är organiserade som de flesta kapitalistiska företag. Och i synnerhet som just McDonalds. Ligan fungerade som ett franchiseföretag där det betalades en avgift till en direktion. Bokföringen gav en oväntad insyn hur den organiserade brottsligheten kan fungera och om medlemmarnas livsvillkor. För att sammanfatta detta:

Vi fick en organisation med hundra ligor av J.T´s storlek som var organiserade med tre funktionärer rapporterade direkt till JT:

Övervakare (jobbade med säkerhet)
Kassör (vakade över kontanthanteringen)
Löpare (transporterade pengar och narkotika)

Därtill bestod gänget av en större grupp fotsoldater (gatulangare) och utöver detta bestod gänget av 200 medlemmar som betalade avgifter för att få beskydd och kunna bli fotsoldater.

En orgaBild28nisation som i sin helhet såg ut så här. Tittade man sen vidare på ligans kostnader, intäkter och antalet anställda. Så är det inte svårt att se vad varje medlem får i lön. JT:s gäng varierar antalet anställda mellan 25-75 fotsoldater beroende på hur många kvarter de har ”tilldelas” och efterfrågan på crack. Tydligen är hösten högsäsong medan försäljningen är trög kring julen och på sommaren. Utvecklingen under de fyra åren går försäljningskurvorna stadigt uppåt. Sid kommer över bokföringen när crackvågen når sin kulmen. Om vi tittar på försäljningen för det tredje året så ser intäkter och utgifter ut på följande sätt:

 

Bild25

Bild26

 

 

 

 

 

 

 

 

Lönerna då?

Ledaren tar ut nästan halva lönepotten själv vilket ger honom en månadslön alltså 8 500 dollar d v s en årslön på ca 100 000 Bild29dollar, skattefritt + extrainkomster  från försäljningen av heroin. Över till funktionärer och fotsoldater blir således 9 500 dollar. Då handlar det om betydligt mer blygsamma summor. Räknar vi om detta till timlöner så tjänar J.T.  66 dollar, funktionärerna 7 dollar och en fotsoldaterna 3,3 dollar. Vilket sammanfaller med timlönen på Mc Donalds vid samma tid. För att då återkomma till  den ursprungliga frågeställningen:

Varför bor knarklangare hemma hos mamma?

De har helt enkelt inte ha råd att flytta hemifrån.

Kasst betalt och usla arbetsförhållanden

Till detta ska läggas att arbetsförhållanden var bra mycket sämre än Mac Donalds. Riskfyllt, med jobbiga kunder (crackpundare), poliser och gängkrig. Att vara langare är allt annat än en pick-nick. Se själva

Bild33här. Bild32

 

 

 

 

 

 

 

Till detta ska tilläggas att dödsrisken är en på fyra under en fyra års- period vilket gör det till ett av världen farligaste yrken. Lewitt jämför med skogshuggare 0,5% dödlighet som är högst i USA. Han jämför dessutom med att sitta i dödscell i Texas vilket är 5% av 500 fångar. Så med det i bakhuvudet så är det relevant att fråga sig varför vill man sälja crack?

Slutsatsen

Slutsatsen som bygger på Lewitts ekonomiska lärore att vi agera efter incitament och gör till synes rationella och nyttomaximerande val. Alltså teoretisk när rational choice, något som givetvis går att ifrågasätt  sociologiskt.så här formulerar Stephen Lewitt sina slutsatser.

”Sannolikheten att tjäna stora pengar i crackligan var inte mycket större än bondflickan från Wisconsins

chans att bli filmstjärna eller high school-kvartsbackens att få spela i amerikansk fotbolls toppserie. Men
kriminella reagerar liksom alla andra på incitament. Så om storvinsten är tillräckligt stor kommer de i
blotta hoppet om en chans att ställa sig i kö runt hela kvarteret.”
Levitt & Dubner, Freakonomics, s.105

 

7 responses to “Varför bor knarklangare hemma hos mamma?

  1. Pingback: Kriminologi | Magister Larsson·

  2. Hej! Mitt namn är Martina Lockridge och jag arbetar som sociologilärare på Wisbygymnasiet på Gotland. Din blogg är väldigt inspirerande, och ger många idéer, speciellt vad gäller oss som har den här kursen för första gången. Mina kollegor och jag skulle gärna vilja träffa dig för att få ta del av dina kunskaper och erfarenheter, och vi undrar om har möjlighet att komma till Gotland den 4/5 för att berätta mer om hur du jobbar. Någon eller några av oss skulle även gärna besöka dig och se hur du jobbar på plats. Tror du att det skulle kunna gå att ordna?
    Med vänlig hälsning,
    Martina Lockridge

  3. Hej! Jag undrar om du har tips på någon uppgift att ge eleverna i anslutning till den här lektionen?

    • Hade den som en introduktion på sociologi, men möjligen att reflektera kring forskningsmetodik. Eller att gå vidare med olika kriminologiska teorier…

  4. Pingback: #blogg100 sådan vill jag bli! | Sociologi på gymnasiet·

  5. Pingback: #blogg100 Översiktlighet framför detaljstyrning av kriminologikursen | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s