#blogg100 Att exemplifiera med en sociologisk studie

Mats Trondman och den panerade grytlappen

Detta bildspel kräver JavaScript.

Denna studie har jag hämtat från Mats Trondmans ”Kultursociologi i praktiken” för att använda den bildrika berättelsen för att exemplifiera hur en kultursociologiskt studie kan gå till. Eftersom det är liten skrattretande berättelsen om de stökiga men ganska goa killarna som stökar på hemkunskapen och bestämmer sig att ställa till ett spratt efter en ovanligt kraftfull utskällning.

Det rör sig om fem högstadiekillar som Mats TRondman beskriver som skolans egnahärskare av kaos och ordning. Det är grabbarna som sällan skolka eftersom det gör bara socialfall. Däremot kommer de lagom sent, påpeka att fröken har skägg, gunga på stolen och kastar papper omkring sig. de bor alla i en mindre bruksort, har arbetarföräldrar och alla kommer sluta efter grundskola eller gå praktiska utbildningar. De drömmer generellt om att få  traditionella manliga arbetaryrken i framtiden, helst lastbilschaffis men bruket får duga.

De kallar skolan Kumlabunkern och de för ett s.k. informellt krig mot lärare (helt sprängda i hjärnan) och pluggisar (de som inte knullat, de förnäma) – de har en stark gruppidentitet där det finns ett tydligt vi och ett dom (pluggisar, lärare). Kvinnliga lärare är alltid ”kärringar”, manliga rubbade gubbar eller idioter. Mats Trondman talar här om en motkultur en anti- skolkultur som är klassbunden. En motkultur som skolan antingen hanterar med hårda tag eller med en ren låt gå-mentalitet. Vilket ofta grabbgänget bemöter med humorn som vapen – ett symboliskt motstånd. På fritiden och hemma är dock pojkarna ytterst väluppfostrade, men i skolan är de ”utåtagerande” även om de ofta undviker direkt våld.


Hemkunskapen, den panerade grytlappen och hur det symboliska våldet ser ut i praktiken’Bild3

På en hemkunskapslektion så ställer killarna till med kaos. Läraren tappar humöret och säger till dem att de är förjävliga, enligt killarna sa hon att de var äckliga som djur. Vid nästa lektion är de ovanligt trevliga, dukar exemplariskt och servera en perfekt panerad schnitzel. Detta är ett kamouflerat illdåd, för under paneringen döljs en grytlapp. Det mest intressanta är sedan hur grabbarna själva berätta varför de gjorde som de gjorde.

Bild6

Trondmans analys i korthet råder: 

  1. Vad är det för killar?
  2. Hur ser de på skolan?  Som ”ett informellt krig”
  3. Humorn – är deras främsta vapen
  4. Antiskolkulturen stärker deras klassidentitet

Denna studie är en replik på Paul Willis berömda studie i England på 70-talet ”learning to labour”.

Det han ville studera är hur den kulturella reproduktionen går till. Det är inte svårt att statistisk visa att arbetarbarn tar samma jobb som sina föräldrar. Men varför? Alltså vi har en frågeställning: ”hur arbetarbarn får arbetarjobb”?

Där förklarade en av respondenterna i det Willis kallade ”the lads”. Ett gäng som i mångt och mycket har det mesta gemensamt med Trondmans grabbar i bruksorten.

Så här löd beskrivningen av deras skoltid:

Bild11

One response to “#blogg100 Att exemplifiera med en sociologisk studie

  1. Pingback: Min första film på youtube: Den panerade grytlappen | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s