#blogg100 Barnfattigdom och vikten av att definiera begreppen

Barnfattigdom, sociala klyftor och källkritik

Förra vintern sändes uppdrag gransknings kontroversiella reportagen om barnfattigdom och biståndsorganisationer. Den är onekligen rätt ensidig som reportage, men var ett bra diskussionsunderlag för att diskutera de sociologiska klassikerna, källkritik och framförallt hur ska fattigdom definieras. Vilka mått finns och hur kan de användas? Vad är egentligen fattigdom i dagens Sverige? Vad lägger ni (klassen) i begreppet fattigdom? Jag visade den på sociologin för att sen ha ett seminarie utifrån dessa frågor.

Det som är särskilt intressant är att lyfta upp vilka bilder vi lägger i begrepp som fattigdom, utanförskap och klass. Väldigt ofta är det de vi vill se som stackarna det är synd om (ensamstående mamma med flera barn) eller de som får skylla sig själva (knarkarna, latmaskarna). Här går diskussionen in på aktör- och struktur, vad går lägga på aktören och vad är strukturellt. Här är tips till lärarna att läsa om fattigdom och klyftor i Giddens ”Sociologi” för att kunna ge en ganska mångfacetterad bild av olika mått på fattigdom, olika slags forskning och teorier kring sociala klyftor i välfärdsstater som Sverige.

Artiklar som vänder sig mot granskningen:

http://www.dn.se/kultur-noje/johan-croneman-jaktsasong-pa-janne-josefsson-det-trodde-jag-aldrig-skulle-ske/

]http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/alla-fattiga-barn-gar-inte-i-trasiga-skor/

]http://www.aftonbladet.se/kultur/article16082530.ab

Om begreppet och definitionen av Tapio Salonen

Instruktion till uppgiften:

Reflektion ”Uppdrag granskning – barnfattigdom”

Du har sett två stycken avsnitt av ”Uppdrag granskning” under kursen, ”På rätt sidan älven” och ”Barnfattigdom”. Båda programmen är gjorda av journalisten Janne Josefsson. De båda avsnitten ställer delvis samma frågor men slår åt lite olika håll. Jag vill att du funderar över vad syftet var med granskningen av barnfattigdomen (det senaste vi såg).

  1. Vilka begrepp skulle behöva definieras (t.ex. barnfattigdom)?
  2. Vilka frågor ställs i programmet enligt dig? Är det nyanserat? Varför? Varför inte?
  3. Tanken är att du ska använda dig av begrepp och teoretiker för att ge din reflektion extra tyngd. Det går alltså utmärkt att komma fram till slutsatser som: ” Enligt mig är granskningen nyanserade eftersom alla sidor får komma till tals, samtidigt tycker jag att mycket av det författaren lyfte fram i sina diskussioner påminde mig om Durkheims syn på…” osv.
  4. Vilka teorier är mest rimliga. Jag tycker att Weber hjälper mig att förstå… , men när det gäller X så är det lättare att reflektera utifrån  Marx

Begrepp som kan användas: klass, struktur, individ, samhälle, socialisation, kultur, kön, frontstage/backstage, identitet, status

Teoretiker som kan användas: Marx, Weber, Durkheim (och de begrepp som kopplas till dessa)

Lösningen av uppgiften ska inte presenteras skriftligt. Däremot är det nog en god idé att göra skriftliga anteckningar för att strukturera upp era åsikter.

Ni presenterar era slutsatser i en diskussion på tisdag i halvklass. Förhoppningen är att ni till dess har arbetat med begreppen och teoretikerna så att ni vet vad de innebär och att ni därför också kan använda dessa för att göra sociologiska reflektioner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s