#blogg100 Coachning i den pedagogiska verktygslådan.

Att använda coachning inom skolan

Jag har under de två senaste terminerna läst två kurser i samtalsmetodik, coachning och mentorskap. Det har fått mig att reflektera mycket kring hur ett coachande förhållningssätt. Parallellt med att jag läst kursen har jag coachat en elevgrupp på cirka 20 elever. Det har varit en fantastiskt upplevelse att ta del av den ärlighet, öppenhet och uppriktighet som jag som ämneslärare som sätter betyg aldrig får ta del av. Bara det har varit värt det, jag har en fått en rejäl fortbildning i deras vardag, tänkande, attityder och framförallt prestationskrav.

Coachning kan ge bättre resultat, relationer och trivsel:

I skolan har det som bekant skrivits in i läroplanen att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund eller vedertaget vetande, som är direkt hämtat från den medicinska vetenskapen. Jag har sett  förhållandevis lite forskningsresultat i om vilken effekt faktiskt coachning har. Nu har jag visserligen vissa tveksamheter i att mäta effekter av en samtalsteknik och liksom undervisning som bygger på en relation mellan coach/lärare och adept/elev. Det finns i denna relation väldigt många felkällor och personliga upplevelser och insikter som är svåra att kvantifiera till en effekt. Trots dessa reservationer som behövs både kvantitativ och kvalitativ forskning kring coachning.

Susann Gjerde (2011: 70-71) refererar till en studie gjord av Manchaster university på 100 toppledare i storföretag. Undersökningen visade på att coachningen gav en avkastning på sex gånger mer än det kostat företaget. Alltså coachningen hade lett till bättre resultat både till kvantitet och kvalitet. Till detta så förbättrades relationerna mellan chefer och underordnade samt mellan kollegor på de undersökta företagen. Även kundrelationerna förbättrades. En tredje effekt var tillfredsställelsen med arbetet efter coachningen. Ska vi tror på detta skulle det tänkas att coachning kan ge eleverna ökad måluppfyllelse (betyg), ökad trivsel, bättre relationer till varandra och lärare samt ökad trivsel och motivation.

Coachning medvetandegör och gör eleven ansvarstagande

Den coachande läraren eller ledaren tar fasta på att stärka elevens att stärka dennes ansvar och medvetenhet för dennes inlärning, utveckling och prestationsutveckling. Med medvetenhet menas att medarbetaren måste bli medvetenhet om sin potential, möjligheter, hinder och vad som händer i dennes omgivning. Principen är enkel men slagkraftig. Jag som individ kan bara styra det jag är medvetenhet om. Det som jag är omedveten om styr mig (Whitmore 2009:40).  Coachningen med det aktiva lyssnade som grund, de kraftfulla frågorna och sina kartläggande tekniker en kraftfull samtalsteknik för att få människor att se klarare och kartlägga sin situation. Kort sagt blir medveten om sin situation, styrkor, möjligheter och handlingsalternativ.

Till medvetenhet så lägger John Whitmore(2009) till ansvarets betydelse. Coachningens mål är att adepten/eleven själv ska ta ansvar för sin situation. Ansvar är avgörande för att alla goda prestationer, när vi väljer att ta ansvar för våra handlingar och tankar så blir vi mer engagerade. När vi beordras att ta ansvar så sker ingen prestationsförbättring. Kort sagt när någon själv tar ansvaret för en uppgift så ger det en inre motivation medan när någon tilldelas ansvar så görs det bara utifrån en yttre motivation och utan något eget engagemang. Det är här problemet ligger i vår vilja att ge ”goda råd”. När vi får ett råd som vi väljer att följa, men rådet leder inte till önskvärt resultat, väljer vi att skylla på vår ”rådgivare”. Vi tar inte ansvar för vårt handlande utan lägger det på vår rådgivare. Även om misslyckandet berodde på ditt tillkortakommande, missuppfattningar och bristande engagemang snarare än att råden var dåliga. Ansvaret uppfattas ändå inte ligga hos dig, för du har inte själv tagit ansvar (Whitmore: 2009: 43).

Jag tror utifrån detta ett coachande förhållningssätt kan ha en viktig funktion att fylla i skolans vardag. Det kan vara ett sätt att få de hantera stressen, utveckla sin studieteknik, bristande självförtroende, hantera orimliga krav och men framförallt få en inre motivation inför sitt lärande. Att inte bara anstränga sig för betygen. Genom ett coachande förhållningssätt där jag i högre grad frigöra potential och få dem se deras starka sidor och möjligheter.

Coachande för en bättre undervisningskvalité genom handledning, närvarande lärare och formativ bedömning

I allmänhet är det omöjligt att som lärare vara coach för att vi har inte tiden för så många samtal, vi ska sätta betyg, vi är experter i våra ämnen vilket sammantaget gör det omöjligt att ha en coachrelation som är jämlik och inte innebär råd. Det kan i bästa fall vara en mentorsrelation. Vilket är i linje med betygskriterierna är formulerade som progressiva mål – där de exempelvis ska utveckla sina redogörelser från enkla till utförliga och nyanserade så känner jag som lärare att jag måste bli bättre på att ge en systematisk feedback som få eleven att utveckla, få tilltro till sin förmåga och ta personligt ansvar för att uppnå sina mål. Skolforskningen lyfter fram den lärarledda undervisningen och formativ bedömning Samtalen mellan lärare och elev blir helt enkelt viktigare i den nya gymnasieskolan när bedömningen ska vara formativ , läraren ska skapa ett dialogklimat och trygghet i klassrummet.

Källor:

Coaching : vad, varför, hur av Susann Gjerde
Nya coaching för bättre resultat av John Whitmore

2 responses to “#blogg100 Coachning i den pedagogiska verktygslådan.

  1. Pingback: Från tunnelseende till klarsyn – om vägen till att bli en bättre och lyckligare lärare | Sociologi på gymnasiet·

  2. Pingback: #blogg24 Att ge varje elev möjlighet att nå sina mål | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s