#blogg100 Husby ett år senare och lite ”underklasshiphop”

Kartellen för att diskutera konflikter och klyftor i förorten

Alltid pålitligt kontroversiella Kartellen samplar ett tal av Olof Palme från 1980, då Sverige och västvärlden hade historiskt sett minst ekonomiska och sociala klyftor, sedan dess har klyftorna ökat stadigt i hela västvärlden. En process som ofta skildras av den mer politiska hiphopen. I England, USA och Frankrike har det varit flera omfattande upplopp. Även Sverige har blivit drabbat vid ett flertal tillfällen. Senast förra sommaren i Husby. Detta berör och intressera många elever och just Husby skulle kunna fungera som ett fördjupningstema i sociologi eller kriminologi. Då kanske Kartellen med Palme är en passande inledning på ett sådant arbetsområde. Jag har tidigare bloggat om bilden av förorten , Kartellen och strukturell rasism/ diskriminering som går använda i anknytning till en fördjupning kring Husby.

upploppen i Husby
Upploppen i Husby förra sommaren är tyvärr inte sista upploppet i svenska förorter. Det har kommit en forskningsrapport ”bilen brinner, men problemen är kvar” om vad som hände från Stockholms universitet. De sammanfattar orsakerna i en debattartikel på SVD brännpunkt med fem punkter:(kopierat från ovan artikel)

”1. Demokratiskt underskott. Intervjuerna återkommer på många olika sätt till att Husbybornas försök att påverka det egna området ständigt körs över av politiker och andra beslutsfattare. Stadshuset upplevs leva i en annan värld och genomföra förändringar utan att lyssna.

2. Plats, gemenskap och motstånd. När polisen vill att folk ska gå hem under de aktuella nätterna svarar många att ”Det här är vårt hem”. Det finns en påfallande stark känsla av gemenskap och samhörighet, som formats genom platsens historia av krympande välfärd och upplevelser att vara utestängd från det omgivande samhället.

3. Polisens roll. Ett centralt tema när händelserna förklaras, som intressant nog saknas i riksdagsdebatt och dagspress, är upplevelsen av polisens misstänksamma och många gånger kränkande attityd. Polisens agerande före och under oroligheterna ses som uttryck för vardagsrasism, och symboliserar ofta bemötandet från hela det etablerade samhället.

4. Tillhörighet och berättigande. Intervjupersonerna ser sig själva som en del av Sverige och gör anspråk på rätten till ett bra liv i ett rikt välfärdsland. Samtidigt framträder en tydlig frustration över att leva i ett samhälle med alltmer ojämlika livschanser, där Husby inte upplevs stå på den vinnande sidan. Konkret efterfrågas rätt till arbete och boende, tillgång till offentlig service, konsumtion utöver livets nödtorft och framför allt att behandlas med samma respekt som andra medborgare.

5. Våldet och mediabilden. Intervjuerna menar att få journalister och politiker bekymrar sig om Husby i vanliga fall, och när det blir oroligheter fokuseras enbart våld och skadegörelse. Fram träder en utbredd misstro mot media, som får symbolisera det etablerade samhällets oförståelse.” (Direkt saxat från artikeln)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s