#blogg100 Vikten av att få ett sammanhang

Konsten att hitta sammanhanget

Jag tänkte göra en mer teoretiskt och vetenskaplig underbyggnad till mitt föregående inlägg om att skaffa sig en sociologiskt struktur /eller ett skelett). Under terminen har jag haft elevcoachning ofta har dessa möten handlat om att förbättra sin studieteknik. Då har jag bett eleverna att förklara hur de läser på inför ett prov. Försöker du memorera fakta inför prov eller försöker du hitta ett sammanhang först är ofta en relevant fråga. De elever som fokusera på detaljer och sedan försöker finna sammanhang upplever i allmänhet skolans krav som höga, har sämre resultat och får svårt att motivera sig. Detta är väl underbyggt inom inlärningspsykologin.

 

Ett inlärningsexperiment: att lära sig för provet eller livet

Inlärningspsykologen Ference Marton  m.f.l urskilde två förhållningssätt till en inlärningssituation; att memorera detaljer eller söka en mening. Där en grupp studenter hade specifika minnesregler för att memorera detaljer av innehållet. Det är vad man kan kalla en slags ytlig inlärning som är instrumentell till sitt tillvägagångssätt. Den andra gruppen sökte mönster och samband i innehållet, de försökte förstå idén eller budskapet. Vidare visade försöket att det inte var någon större skillnad i resultatet direkt efter ett prov på ett kunskapsprov. Däremot visades det sig att genom på samma prov ett år senare så hade den första gruppen glömt merparten av innehållet medan gruppen som försökte se helheten hade sina kunskaper intakta.

Forskarna menade att genom att koppla detaljer till meningsfulla samband leder till att människor utveckla sitt tänkande. Vidare  så går urskilja tre abstraktionsnivåer. Han utgår från William Perrys tre stadier vad gäller studenters kunskapsinhämtning.

  1. Stadium ett:  Att studenten söker kunskap som en samling ”rätta svar”. De utveckla olika minnestekniker för att memorera fakta. En för mig som lärare vanlig inställning hos många elever när de kommer direkt från grundskolan och ha ett instrumentellt förhållande till kunskap, fastnar i detaljer och ha svårt med längre texter. Just dessa elever som trots att de lägger ner mycket tid på studier får svårt att uppnå högre betyg. Dessutom kan jag förmoda att lärandet inte blir särskilt lustfyllt.
  2. Stadium två: Då sker en förändring mot mer djupinlärning. Här börja studenten fokusera på idéer och sammanhang för att få överblick i ämnesstoffet. Studenten förstår att svåra frågor har flera olika svar. En inställning som kallar kunskapsrelativism då studenten kan se olika saker utifrån olika teorier och perspektiv. Det var alltså dessa båda förhållningssätt som testades i experimentet här ovan. Det är förhoppningsvis denna fas flesta av mina gymnasiestudenter uppnår under gymnasiet.
  3. Det tredje stadiet: Kunskapen blir en personlig insikt: Då tar studenten ställning för- och mot olika perspektiv och integrerar dem till ett eget sätt att förstå sin omvärld. Att med utgångssättet utifrån olika perspektiv och teorier komma fram till den förklaring eller metod som passar bäst utifrån ens personliga syn på kunskapen, men med en bibehållen respekt för andras uppfattningar.

Enligt modellen så går uppfattningen om kunskap och inlärning från en samling rätta svar till att handla om olika alternativa perspektiv på kunskap och vetenskapen. Dessa nivåer når de flesta människor. En tredje nivån då blir kunskap ett personligt ställningstagande och djupare form av insikt. En nivå som inte riktigt alla når under sin skolgång.

Målet med min undervisning: att nå en djupare kunskap och få insikter

Som lärare på studieförberande program är min främsta uppgift enligt läroplanen, att eleverna ska rustas för högre studier. Eftersom försöket här ovan visade att väldigt få klara en högre akademisk utbildning på stadium ett. William Perry studie visade att ingen av dessa universitetsstudenter behöll strategin att leta efter de rätta svaren under utbildningen. Så jag som gymnasielärare ska kommunicera en kunskapssyn där jag uppmanar eleverna att se helheter, sammanhang och försöka se meningen med sociologins alla teorier, modeller och begrepp. Alltså för att sammanfatta hur jag försöker uppnå detta:

  1. Fjärma sig från det instrumentella lärandet genom ett ständigt producera korta skrivuppgifter, ytliga prov och tester. Satsa istället på samtal i form regelbundna seminarier och gruppdiskussioner. Då sker ett kunskapsutbyte och en dialog mellan elever och mig som lärare.
  2. Försök ge exempel som har relevans för deras verklighet och förförståelse.
  3. När de skrivs något ger de möjlighet till att leva upp till de högre betygen, utförliga, nyanserade och väl underbyggda så blir de det.
  4. Lämna aldrig eleverna i sticket med sina uppgifter, var närvarande med handledning och instruktioner samtidigt som de måste själva hitta lösningarna hur stoffet ska presenteras
  5. Lägg ner tid på att undervisa om metod, hur ska de göra för att definiera, skapa struktur och analysera

Glöm inte och tala om vem du är som läser detta, genom att svara på några frågor här

One response to “#blogg100 Vikten av att få ett sammanhang

  1. Pingback: #blogg100 En övning på sociologins nyckelbegrepp | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s