#blogg100 Att få ett sociologiskt skelett

Att motivera med starka exempel men glöm inte att ge det ett större sammanhang

Den här en blogg där jag försöker samla starka exempel som får eleverna att bli nyfikna, vetgiriga, diskussionssugna och få dem att tänka sociologiskt. Exempel som får dem att hänga upp abstrakta sociologiska begrepp på bekanta företeelser, som hur Bourdieus begrepp habitus kan förstås utifrån några textrader med Håkan Hellström.

Detta är givetvis inte tillräckligt utan sedan måste jag som lärare förmår mina elever att skapa sammanhang och en struktur. Minnesforskaren Mattias Ribbing berättar att det var först när han lyckats memorera den svenska regentlängden och alla amerikanska presidenter och vicepresidenter fick ett kronologisk skelett som kunde få honom sammanhang i svensk och amerikansk historia. Genom kronologin går det att sortera in händelser, epoker och personer på ett strukturerat sätt. På samma sätt så är det effektivare att först hårdplugga innehållsförteckningen i facklitteratur än att läsa sida för sida.

Jag som lärde mig regentlängden redan som sexåring och har läst mer innehållsförteckningar än kurslitteratur börja förstå min egen inlärning bättre med detta exempel. Frågan är hur det går att ge denna struktur i sociologin. Delvis är det hela tiden att visa på olika analysnivåer.

Detta bildspel kräver JavaScript.

  1. Att skilja på att studera samhället på mikro- eller makronivå, vilket är två kraftfulla begrepp som är relativt lätta för eleverna att anamma. Går sociologerna nära och studera det sociala samspelet mellan människor eller försöker ha forskaren distans till det som studeras och främst är intresserar sig för statistisk data och historiska processer
  2. Aktör och struktur. Att skilja på aktör och struktur är centralt för att tänka sociologiskt men också kunna se och förstå teoretiska skillnader och motsättningar mellan olika teoretiska perspektiv. I hur grad är människan fri att påverka samhället, men i hur hög grad är vi begränsade av strukturella förhållanden
  3. Är samhället i konflikt eller konsensus? Kännetecknar samhället av motsättningar eller samförstånd? Är samhället föränderligt eller stabilt?

Kategoriseringar som känns bekanta för de flesta som läst sociolgi och det är inte en slump att just Per Månssons ”båten i parken” bruka vara introduktionsbok på många universitet och högskolor. Med dessa teoretiska frågor som utgångspunkt får eleverna lättare att orientera sig i sociologisk teori, genom att de kan sortera begrepp, metod och teorier. Därför så brukar jag alltid återgå till dessa teoretiska kategoriseringar vid alla genomgångar, handledning och diskussioner för det ska präntas in hos eleverna. Nästa steg är att ge uppgifter där de kan tillämpa dessa teorier och ge dem de analytiska redskapen som jag redogjort för i inlägget ”när jag fick applåder av mina elever”.

Glöm inte och tala om vem du är som läser detta, genom att svara på några frågor här

 

 

 

One response to “#blogg100 Att få ett sociologiskt skelett

  1. Pingback: #blogg100 Vikten av att få ett sammanhang | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s