Att se bortom det till synes självklara och välbekanta

De tre teknikerna kallas perspektivering, kontrastering och dramatisering, som går att använda för att blottlägga ett de sociala och kulturella meningen i ett empiriskt material.I fredags redogjorde jag för perspektivering idag för kontrastering.

Kontrastering är vad något betyder är nära förknippat med vad det inte betyder. Alltså sociala grupper, kategorier och platser får sin identitet utifrån vad de inte är.  Exempelvis kan kommunala skolor får sin identitet utifrån hur de uppfattar att friskolor är o s v. Likaså får en stadsdel som Möllevången sin identitet utifrån hur den skiljer sig från andra delar av Malmö som slottsstaden, Bellevue och Rosengård.

Här går det att kategorisera utifrån tydliga vi och dom, normalt och onormalt, kaos och ordning.

Några exempel på kontrastering som går att använda på eleverna.

Två lundaskolor som är till synes lika vad gäller elevunderlag, program och lärare men med två helt skilda identiteter. Där det ofta finns tydliga uppfattningar om hur vi är i förhållande dom (alltså vår motsats på Spyken)

På samma elskåp bjuds på i stadsdelen på både klasskamp och wrestling