#blogg100 Föreläsninge om Möllevången och fältforskning

Att möta forskningen

Inför att eleverna skulle bedriva egna fältobservationer på Möllevången så fick alla vår åttio sociologistudenter ha två inspirationsföreläsningar i Aulan innan påsklovet. Två av dessa elever (Tinde och Norea)  fick i uppdrag att skriva mindre reportage som de publicerade på bloggen ”Katte på Möllan”. Två alldeles utmärkta sammanfattningar av två väldigt inspirerande forskare.

Föreläsningar på katedralskolan i lund

Möllevången – Elisabeth Högdahl

2014- 04-10

elisabeth

Vi sitter i Katedralskolans aula och väntar på dagens första föreläsare, Elisabeth Högdahl.

Elisabeth är i grunden platsforskare, och har nu även doktorerat i etnologi. Där av hennes stora intresse för platser och dess påverkan av och på oss människor. Idag ska hon föreläsa om Möllevången i Malmö för oss, som är en del av hennes avhandling ”göra gata” som hon disputerade med år 2003.

Elisabeth inleder med att kort beskriva platsen Möllevången ur ett historiskt perspektiv.

Möllevången ligger i Malmös södra innerstad och består av ett rutnät av gator med inneslutna kvarter. Bostäderna, ofta i form av fyravåningshus, byggdes i början av 1900-talet med karaktär av ”stenstads bebyggelse”. Sedan 1900-talets början har Möllevångens invånare varit av mycket varierad karaktär och synen på möllan likaså. Dels finns uppfattningen av platsen som ett kriminellt ”underklass”-område med mycket missbruk och misär, men i kontrast ses möllan även som en populär och mångkulturell plats fylld med hippa klubbar och caféer.

Av många anses Möllevången idag vara ett hippt ställe, där allt fler vill bosätta sig. Detta skapar gentrifiering; hyrorna höjs vilket i sin tur leder till ett utbyte av bosättare. En av anledningarna till att Möllevången för tillfället blivit så populärt anser Elisabeth vara den mångkulturella bilden av Möllan. Många uppskattar inflytandet av olika kulturer och språk på mat och tillställningar. T.ex. är torghandeln mycket populär i området.

Vidare diskuterar Elisabeth hur media framställer möllan i kontrast till den verklighet hon själv anser sig bemött när hon gjort sina fältstudier. Några av de begrepp som ofta används för att beskriva möllan (kriminellt, mångkulturellt, myllrande, frisläppt, kreativt, farligt, tolerant och politiskt) i media, analyserar hon kritiskt i sin avhandling. Hon menar att de ofta är generaliserande och vinklade och att de inte alltid stämmer överens med hennes studie och egna uppfattning.

Efter en mycket kreativ föreläsning avslutar Elisabeth med att ge oss ett antal tips inför vår egen fältstudie på möllan.

  • Se möllan ut ifrån olika perspektiv (historiskt, politiskt, arkitektur, etniskt) för att bilda en mångsidig och mer trolig uppfattning av platsen.
  • Ta reda på hur möllan används genom olika kreativa metoder så som intervjuer, observationer och dylikt.
  • Ta reda på vilken bild media ger av Möllan och varför? Stämmer den, stämmer den inte?
  • Lägg vikt på hur möllans invånare upplever platsen i relation till den bild media målar upp

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s