#blogg100 Min ursäkt för att få spela sonic youth på lektionerna

En del i mitt tema om hur musik går att använda i sociologiundervisningen

Att hitta ursäkten att få spela Sonic Youth

När jag hade en uppgift som gick ut på att eleverna skulle förklara ett sociologiskt begrepp utifrån en låt så ville jag själv ge dem ett exempel att utgå ifrån. Jag använde mig av kool thing med sonic youth. Den  må vara en klassiker inom alternativ rockmusik och enligt mig en av de bästa rocklåtarna som nånsin blivit gjorda. I första klassen var reaktionen snarare att den inte var något vidare och de trodde att Kim Gordon var en transvestit, vilket bara det vore en bra diskussion kring vad som uppfattas som manligt och kvinnligt hos Sp-elever. Se Fanny Ambjörnsson. I den andra klassen så var eleverna mer välvilligt inställda och började spela luftgitarr.

Jag gillar Sonic Youth och uppriktigt sörjde Kim Gordon och Thurston Moore´s skilsmässa härom året, vilket jag bearbetade med att alla kompisar fick lägga in sina favoriter med SY på en spellista. Se länk. Trots deras konstnärliga integritet och kompromisslösa hållning är det sällan jag  bry mig om vad de sjunger om. Ett undantag är dock Kool thing som är ett tydligt exempel på hur musik, text och video kommunicera med andra samhällsföreteelser som feminism, black power- rörelsen , annan musik (hiphop) och amerikansk nutidshistoria. Det är tydligt det är deras mest politiska medlem Kim Gordon. Läs gärna på om henne i Jan Gradvalls intervju från Expressen förra året. Låten är är precis som hiphop ett exempel på intertextualitet.

Att förstå intersektionalitet med Kim Gordon som din lärare

Hey, Kool Thing, come here, sit down beside me.
There’s something I go to ask you. 
I just wanna know, what are you gonna do for me?
I mean, are you gonna liberate us girls 
From male white corporate oppression?

I sticket sker en konversation mellan Kim och Chuck D från Public Enemy. Vilket kan tolkas som att kvinnor har precis som mörkhyade underordnats den vita mannen genom historien. Ett citat som i korthet kan fånga begreppet intersektionalitet, ett begrepp som förklara hur olika sociala kategorier som klass, etnicitet och kön sammanstrålar och påverkar varandra. Att kvinnor är underordnad mannen vad gäller makt och status. En rasifierad kvinna är ännu mer utsatta för rasism och diskriminering, är hon dessutom lågutbildad begränsas hennes möjligheter ytterligare genom att hon hamnar ännu längre ner i klasshierarkin. I prezin här nedan  förklaras detta med kool thing som exempel och hur Sonic Youth  får med en referens till black panther och Public Enemys ikoniska album ”fear for the black planet” när Kim sjunger:

Screenshot 2014-03-15 21.24.17

Klicka här så länkas du vidare till prezin

Fear of a female planet?
Fear of a female planet?
Fear, baby!

 

 

 

 

One response to “#blogg100 Min ursäkt för att få spela sonic youth på lektionerna

  1. Pingback: #blogg100 mångfald, integration och segregation i staden | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s