#Blogg100: Hur sammanhanget definierar den goda smaken

Thomas teoremet: Joshua Bell i tunnelbanan

”Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga till sina konsekvenser”

En av sociologins mest berömda teser myntad av W.I. Thomas (1863–1947) år 1928. En central utgångspunkt för den symboliska interaktionismen. Här nedan presenterar jag detta utifrån ett socialt experiment

Denna film visar en ung man spela en fiol i Washington, Metro station under mitt i morgonrusningen. Okänt för förbipasserande, är att musikern är den världskända Joshua Bell. Han spelar en av de svåraste bitarna som någonsin skrivits, på en violin värd $ 3.500.000 dollar. Bell spelar i ca 45 minuter till cirka 1.100 personer som rör sig genom stationen. Under denna tid, stannade bara en handfull för att lyssna; Han fick hela 32 dollar.

Inramningen betydelse ,  hur vi styr våra intryck och när jag tog på mig en kavaj

Ett socialt experiment som kan visa sociologiska begrepp såsom Erving Goffmans teori om inramningens betydelse för hur vi uppfattar en social situation och Pierre Bourdieus teori om den kulturella smaken. Goffman menar att all social interaktion handla om att styra intryck (impression management) Människor hanterar eller styr vilka intryck en annan person får av dem genom att de väljer vad de visar upp och vad de döljer när de träffar andra människor. Som att läkaren har en vit rock, direktören möblera sitt kontor på ett visst sätt och på senaste tiden har jag som lärare börjat bära kavaj (det tog tretton år, men till sist föll jag till föga).

Finns det en objektiv ”god smak”?

När det gäller Joshua Bell går det även ta upp Bourdieus teori om smak. Där Bourdieu avvisar en objektiv föreställning om estetik och i stället hävdar att ”god smak” är helt enkelt en återspegling av smaken av den härskande klassen har inom det kulturella fältet. De som besitter och kontrollera det kulturella kapitalet, det vi skulle kalla kultureliten. När Bells tas ur sitt finkulturella sammanhang, klädd i vardagliga kläder, spelar för en mer ”folklig” publik, pendlare. Så uppfattas och uppskattas inte exklusiviteten i musikstycket eller den finkulturella konsten. Detta skulle sannolikt Bourdieu visar hur god smak kan förstås som ett socialt fenomen, snarare än en objektiv sanning.

Detta klipp och med följande analys är hämtat från en av mina inspirationskällor ”the Sociological Cinema”, en av många amerikanska sociologiska sajter som vänder sig till collagestudenter. Tänkte att denna blogg ska bli en motsvarighet för den svenska gymnasieskolan

4 responses to “#Blogg100: Hur sammanhanget definierar den goda smaken

  1. Pingback: #blogg100 JW i Snabba Cash i sociologiska ögon | Sociologi på gymnasiet·

  2. Pingback: Varför bor knarklangare hemma hos mamma | Sociologi på gymnasiet·

  3. Pingback: Det sociala sampelet och Cafélivet | Magister Larsson·

  4. Pingback: Det sociala livets dramatik och en första observation | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s