#blogg100 Studier om klass och genus

Att berätta om sociologisk forskning

Jag försöker hitta sociologiska studier som fungera som en berättelse om olika sociala förhållanden. En favorit är Beverly Skeggs studier där hon  utifrån Bourdieu analysera hur brittiska arbetarklasskvinnor forma sin identitet utifrån genus och klass. Här går det att diskutera hur vår uppfattning om klass påverkar oss och hur klass kan ses som en del av vår identitet. Vidare är det viktigt att ge eleverna insyn i olika sociologiska metoder, i detta fallet hur en forskare använder kvalitativa djupintervjuer för att visa på hur klass och kön blir en identitet.

 

Beverly Skeggs ”att bli respektabel”

Detta stycke är saxat från baksidan av boken

Beverly Skeggs följer under 12 år hela åttiotre unga, vita arbetarklasskvinnor i England. Dessa kvinnor skapar sitt genus i ett historiskt sammanhang alltså det finns historiskt nedärvda bilder(stereotyper) av hur arbetarkvinnor är i det brittiska samhället är och verkar. Femininitet är något som endast en medelklasskvinna kan vara. Enligt en Skeggs kan alltså inte en kvinna ur arbetarklassen bli kvinna på rätt sätt, vilket i sin tur leder till en känsla av skam hos de kvinnor som studeras. Det bärande begreppet är respektabilitet är ett av de mest genomgripande tecknen på klasstillhörighet. Respektabiliteten präglar vårt sätt att tala, vem vi talar med, hur vi klassificerar andra, vad vi studerar och hur vi vet vilka vi är (eller inte är). De som bryr sig om respektabilitet är oftast de som inte anses vara respektabla. Arbetarklassen har genom historien ständigt beskrivits som farlig, förorenande, hotande, revolutionär, patologisk och respektlös. Kort sagt: Icke respektabel

De respektabla och de råbarkade

Det respektabla,idealet som representera den lyckliga medelklassen kontra det oborstade,som något som typiskt för arbetarklassen är två centrala analytiska teman.

respektablaNKlass och könågra citat från intervjupersonerna som kan användas till diskussion, kanske utifrån detta inlägg. På detta sätt beskrev intervjupersonerna vad som var arbetarklass att vara”råbarkade” kontra det respektabla som historisk bakgrund bland den brittiska överklassen. Arbetarna har beskrivits som ett hot. I Sverige har bilden varit delvis en annan med en stark socialdemokrati och fackföreningsrörelse. Där den svenske arbetaren mer har byggt landet. Samtidigt kan vi se stereotypen om det råbarkade i TV-serier och kanske främst i dokusåpor där arbetarklasskvinnor ska fostra efter olika medelklassnormer som ”du är vad du äter” och ”den arge snickaren”  Något som just Beverly Skeggs beskriver i denna intervju i DN.

Skillnad på klassidentitet som man och kvinna.

slutsats

Det som blir tydligt när man läser denna studie är att klassidentiteten är mycket mer negativ för arbetarkvinnor än motsvarande studier gjorda på arbetarkillar i England. Jag tänker då på Paul Willis  från Birminghamskolan. Så slutsatsen kan vara denna, här kan det vara läge att även ta upp intersektionalitet.

 

 

 

3 responses to “#blogg100 Studier om klass och genus

  1. Pingback: #blogg100 Fanny Ambjörnssons ”en klass för sig” | Sociologi på gymnasiet·

  2. Pingback: #Blogg100 En bra dag på jobbet med alienation och Elvis Presley | Sociologi på gymnasiet·

  3. Pingback: Min första film på youtube: Den panerade grytlappen | Sociologi på gymnasiet·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s