Förförståelse, teori och konkretion av klassbegreppet
Att undervisa om och studera ett begrepp som samhällsklass kräver en struktur för att få de en ökad förståelse för klassbegreppet. Här tänker jag ett upplägg i tre steg. Där eleverna i första steget får jobba med sina egna bild av klass, att tydliggöra ens förförståelse men också resonera kring de stereotyper som finns i populärkulturen. I nästa steg är att se på olika sätt att kategorisera klass efter yrke, utbildning och inkomst. För att sen gå vidare och bekanta sig med olika teoretiska perspektiv. I det tredje steget så handlar det om att konkretisera och levandegöra klass genom att resonera kring dokumentärer och sociologiska studier om klass
Klass som en populärkulturell stereotyp
Klass är både enkelt och svårt, eleverna har många inre bilder av klass som kan vara relativt stereotyp som i exemplet här ovan. Dessa stereotyper bör få komma upp till ytan för att diskutera dess ursprung. Denna artikel från Nöjesguiden med Mona Masri kan vara lämplig för att resonera klass i populärkulturen.
Teori och kategorisera klass
Nästa steg blir att klassbegreppet systematiseras med begrepp och kategoriseringar, som exempelvis Socioekonomisk indelning.
I nästa led så är det lämpligt att presentera olika teoretiska perspektiv som Karl Marx, Max Weber och Pierre Bourdieu på sociala klasser. Här är det nog lämpligt att ta upp huruvida vi ska se klass som något vi har för att kategorisera olika yrken, inkomster och utbildningar eller om de är en identitet, det Bourdieu kallar habitus.
Att levandegöra klass med forskningsexempel
Därefter kan eleverna var redo att fördjupa sig i klass genom att det levandegörs med dokumentära exempel som
- ”på rätt sida älven”
- forskning på klass som Fanny Ambjörnssons ”i en klass för sig”,
- Mats Trondman och Paul Willis studier på arbetarklasskillars motkultur
- Beverly Skeggs ”Att bli respektabel”
- KARIN NIELSEN; HANDBOK FÖR ANONYMA FATTIG-KLASS-BRUDAR ur antologin ”tala om klass”
Pingback: #blogg100: Bilden av överklassen | Sociologi på gymnasiet·
Pingback: #blogg100 Studier om klass och genus | Sociologi på gymnasiet·
Pingback: #Blogg100: Hur sammanhanget definierar den goda smaken | Sociologi på gymnasiet·
Pingback: #blogg100 JW i Snabba Cash i sociologiska ögon | Sociologi på gymnasiet·
Pingback: #blogg100 minnesteknik och hitta den bildrika berättelsen | Sociologi på gymnasiet·
Pingback: #blogg100 Vikten av att få ett sammanhang | Sociologi på gymnasiet·
Pingback: #blogg100 Klassbegreppet genom bröllopsfotografen | Sociologi på gymnasiet·
Pingback: #blogg100 Tio i topp | Sociologi på gymnasiet·
Pingback: #blogg100 Det svårfångade klassbegreppet | Sociologi på gymnasiet·